- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
276

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig framtida hämnd af den en gång på tronen
uppstigne prins Gustaf, hvars personliga förmåga redan
börjat visa sig. Mot de lugnande skrifvelser, Adolf
Fredrik på begäTan aflåtit, hade man ock lofvat
honom en skonsammare behandling. Af sådana skäl
ville nämnde herrar icke i bestraffningsväg gå längre
än att varna både konungen och drottningen, och
att så binda den förres händer, att inga
statshvälf-ningsförsök skulle hädanefter kunna göras. Men att
till en sådan medelväg återföra det till ytterlig
förbittring uppretade allmänna tänkesättet var i början
ganska svårt, häldst detta uppeggades af en i dylika
företag så skicklig person som Pechlin. För att
lugna sinnena lät man emellertid ej mer i
riksdags-tidningen införa så många för konungaparet
nedsättande articklar som förut; och man beslöt att
fortfarande icke gifva allmänheten underrättelse om
drottningens förslag att inkalla rysska troppar till
qväsande af svenska folkets lagliga ombud och till
qväfvande af Sverges lagstadgade frihet; en
underrättelse, som, kommen till massorna, skulle hafva
gjort hvarje försoning nästan omöjlig.

Att Lovisa Ulrika, tillställarinnan af all denna
oro, af alla dessa olyckor, skulle få en allvarlig och
afskräckande tillrättavisning, detta var dock ett
oeftergifligt anspråk af både rätts- och hämndkänsla.
Men på hvad sätt? Hon egde som politisk person
ingen magt och intet ansvar, och kunde ej
anklagas utan i sammanhang med den, från hvilken
hon hämtade allt sitt inflytande, d. v. s. konungen
sjelf; och detta skulle medföra oberäkneliga
svårigheter och t. o. ra. kunna framtvinga frågan om
afsättning. Man föll då på den tanken, att
härutinnan behandla henne icke såsom drottning, utan
endast som menniska, och hennes företag såsom ett
brott, icke mot staten, utan mot kristendomen, och
att bestraffningen således borde verkställas af
pre-sterna, och af dessa icke såsom politiska domare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free