Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes maj:t sjelf och för hennes hus. Under detta
tal utbrast drottningen i ymniga och btttra tårar;
men konungens ansigte tycktes ljusna, och när
slutligen Fersen tystnat, vände han sig till drottningen
och frågade: hvad råder du mig till, min lilla?
hvarpå hon gråtande svarade: man måste väl bevilja,
hvad ständerna önska, för att en gång få slut på
detta olyckliga krångel1).
För att, innan tankarna möjligtvis ändrat sig,
taga fasta på detta medgifvande, begärde och fick
Fersen tillkalla den på Ulriksdal varande Scheffer,
hvilken medförde ett förslag till konungens svar,
som var redan i förväg uppsatt, och hvilket Adolf
Fredrik nu till ständernas säkerhet underskref och
lofvade hafva egenhändigt utskrifvet till dagen derpå
eller d. 25 Aug., då riksakten skulle honom
förm-ligen föredragas. På sagd timme infunno sig då
vid Adolf Fredriks bädd sexton rådsherrar, deribland
också Löwenhielm, samt de fyra ståndens talmän,
dock icke en enda person mer, och Höpken förde
protokollet 2). Å ständernas deputations vägnar
anhöll nu Fersen: att hans maj:t måtte låta sig
föreläsas den skrift (riksakten), som riksens ständers
’ ) Lovisa Ulrikas berättelse (Fersens skrift. 2. 302) anför
detta Fersens tal endast ofullständigt och i korthet, och tillägger:
hennes maj:t vände sig nu med en kall och ferm uppsyn till Fersen,
sågande: för min del är jag ständerna och herr grefven mycket
förbunden för beskickningen genom presterna, hvilken på ett värdigt »ätt
visade den bitterhet, som föranlåtit ett sådant edert steg. Men jag
hade aldrig kunnat tro, att folk, som dock hafva vett och
förstånds-gåfvor, slculle begagna sådana utlåtelser och ett sådant sätt. Grefven
fick nu en vink, liksom ett afsked af konungen. Härmed slutar
drottningen sin berättelse. Om Adolf Fredriks ofvanstående fråga
och sitt eget svar nämner hon icke ett ord.
J) Lovisa Ulrika säger, att, utan försyn för konungens sjukdom
kommo dessutom fyratio personer af adeln och af de andra stånden
i förhållande dertiU (d. v. s. 20 af hvartdera. Fersens skrift. 2.
303). Enligt sjelfva protokollet voro inga flere närvarande än
de sexton rådsherrarna och fyra talmännen (Fersens skrifter
2. 203).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
