- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
304

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tiberg sade : Gud hjelpe under detta krig honungen
i Preussen; så kommer han nog sedermera oss
svenskar tiU’ hjelp. Landberg mente i början, att
allmogen borde obeväpnad tåga till Stockholm och
i ödmjukhet framställa sina önskniBgar; men Tiberg
genmälte, det duger ej, ty då skjuter man eder i
trasor; edra soldater måste vara med. Maisch, Ljung
och Tiberg skaffade Landberg flere personliga samtal
med Adolf Fredrik, dels i Ulriksdals- eller
Drott-ningholms-parken, dels i garderoben eller
svarf-kammaren. Konungen skall dervid enligt Landbergs
bekännelser hafva sagt: jag kan ej hjelpa mina
under såtare; jag vet nog, att herrarna förstöra
allmogen, men jag förmår ej hindra det; och en annan
gång: vår bergslag går under; men jag har för
liten magt att kunna hjelpa den. En tredje gång,
och när någon person yttrade farhågor för följderna
af att inblandas i dessa öfveriäggningar, sade han:
det är ej farligt; jag skall skydda erl). ■ Flere
olika förslag framställdes. Adolf Fredrik ville, att
Wermlands-bönderna skulle komma till Stockholm;
men Landberg, att konungen skulle komma till
Wermland och sjelf sätta sig i spetsen för dem;
och en gång lär Adolf Fredrik verkligen hafva sagt:
om allmogen är trogen, skall också jag visa mig
pålitlig och sjelf resa till Dalarna och sända mm
drottning till Wermland. Några omedelbara
underhandlingar med denna sednare nämnas dock ej.
Det går ej an, sade Ljung, att gifva henne del
håraf; ty hon kan icke tiga. Vi betvifla dock
uppgiften om ett sådant förhemligande. Det är
nämligen alldeles otroligt, att Adolf Fredrik skulle af
sig sjelf och utan drottningens vetskap hafva inlåtit
sig i dessa stämplingar; hvaremot det är ganska

’) Berättelsen om dessa Adolf Fredriks möten oeh samtal
med Landberg är grundad i synnerhet på den sednares
bekännelse d. 8 Aug. 1758 inför kommissjonen, och på kommissjonens
dom d. i Juli 1759.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free