- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
313

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilken såsom en fader sjelf styrde sina undersåtare,
framhöll frihets-partiet omöjligheten för en konung,
en enda menniska, att numera kunna känna och
bedöma ens den allra ringaste delen af de många
tusen Tegerings-ärenden, som årligen och i ständigt
växande antal skulle afgöras; bvartill kom, att
livar-ken Fredriks, Adolf Fredriks eller Lovisa Ulrikas
personligheter lockade till införande af en sådan
husfaderlig regering. När hofpartiet framhöll de
vackra minnena af Gustaf den förstes, Gustaf den
andres och Karl den elftes konunga-styrelse,
framhöll andra sidan Erik den fjortonde, Kristina, Karl
den tolfte och Fredrik den förste. — När hofpartiet
talade om den vördnad, man borde visa den af Gud
tillsatta konungen och tillförordnade konunga-magten,
svarades, att äfven svenska folkets nuvarande fria
statsförfattning kunde med samma skäl sägas vara
af Gud tillsatt och tillförordnad och derföre också
berättigad till samma vördnad. — När hofpartiet
talade om konungens majestät, talade frihets-partiet
om folkets majestät, såsom någonting än högre, än
mera vördnadsvärdt; emedan det var just folket och
dess majestät, som genom val och hyllning hade åt
den förut enskilda menniskan förlänat värdighet af
kungligt majestät; och när hofpartiet framställde den
vanliga läran, att konungen icke kunde fela och
således ej heller angripas, tillämpade frihets-partiet
detta äfven på folket och på folkombuden och mente,
att dessa, varande den allra högsta statsmagten, än
mindre kunde fela, än mindre kunde angripas, eller
som det hette, att ständerna icke kunde fela. Dessa
och en mängd likartade satser blefvo oupphörligen
och i alla möjliga skiftningar, och former framlaggda
och försvarade i tidskriften Ärlig Svensk, i
riksdags-tidningen, i Stora Deputationens och i ständernas
kommissjons protokoller och i en mängd då
förekommande riksdagstal och skrifter, och måste
fördenskull göra stort intryck på allmänheten. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/39/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free