Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriget fördes förnämligast i Estland. Som hertig hade
Jöban påstått, att Erik borde Slerlemna detta land till
Polen. Som konung sökte han på allt sätt få behålla det.
Kejsaren försummade sin i Stettin erhållna lösningsrätligbefr.
Estlänhingarne sjelfva och i synnerhet Revelsboarné villé
lyda under Sverge, dels emedan ringa eller inga skatter
pålades under kriget, dels emedan svenskarne höllo bättre
tukt och icke foro så grymt fram som ryssarna.
Handelsstaden Revel serskildt hoppades att genom svenskarna kulva
Sina medtäflare, Narva, gynnadt af ryssarna, och Riga af
polackarna. Då Johan blef konung, var Henrik Klasson
Horn anförare för svenska dervarande hären. Johan
fruktade honom för hans fordna tillgifvenhet för Erik. Horn
blef afsatt. Hans hustru och barn infördes på Åbo slott
som gisslan och Gabriel Oxenstierna förordnades till be-
fälhafvare. Årligen skickade Johan dit ett betydligt antal
troppar. Ryssarna hode dock en bestämd öfverlägsenhet
de första tio åren. Genom bättre krigstukt och fältherrar,
vunno väl svenskarna stundom någon fästning eller mindre
strid, men oftast voro de innestängda i slotten. Ryssarha
ströfvade plundrande kring fälten, hotande än den éna, än
den andra borgen. Ofta var hela landet eröfradt, Utom
Revel. I denna stad höllo innevånarne beständiga väktare
i tornen; och ofta måste borgrarne med vapen i hand
springa från sina arbeten till vallarna, då stormklockans
dån bådade ryssarnas annalkande. Dessa första tio
krigsåren äro rika på grymma plundriogståg, men fattiga på
sammanhang i kiigsrörelserna. Ti vilja dock anföra någrä
af de förnämsta företagen.
Första belägringen af Revel (1570 d. 25 Augusti).
Ivan förband sig med hertig Magnus af Ösel, gaf honom
sin dotter till gemål, lät utropa honom till könOng dfver
Liffland och lemnade honom en krigsmakt att dermed
intaga landet; Ivan skulle blott blifva dess skyddsherre.
Detta skedde för att med skenet af sjelfständighet lookfe
Iiffländningarna, som fruktade utländskt och i synnerhet
ryskt herravälde. Magnus intågade ocb bemötte
innevånarna mildt, hvarföre äfven en stor del, i synnerhet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
