- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
11

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRIGET MED’ RYSSLAND.

11

BoussmaD ännu vid lif. Om fä timmar afled han; Ivan
lät uppsätta den döda kroppen på en päle.

Länge och ostraffadt behöllo ej ryssarna Wenden.
Johannes Bäring, en tapper Higabo, öfverraskade traxt
derefter och nedhögg hela besättningen. — I början på
året 1578 kom ryssen tillbaka för att återtaga det, men,
sedan belägringen börjat, smög Bäring sig ut, skyndade till
Riga och hemtade undsättning, och ryssen vågade ej bida
denna fruktade fiende. Om hösten återkom han ocb
började belägringen ånyo.

Vid denna tid var Stefan Bator konung i Polen.

Han var gift med den af Johan försmådda prinsessan Anna.
Båda svågrarne afundades hvarandra Liffland, men höllo
dock tillsammans mot sin gemensamma fiende, Ivan. Några
svenska troppar under Göran Boje stodo vid Pernau, några
polska under Sapieha vid Riga; ingendera vågade ensam
angripa de öfverlägsna ryssarna. De kommo då öfverens
att göra det med förenade krafter, och möttes sent om
aftonen d. 20 Okt. 1578 vid Moyan, tre mil från
Wenden. Efter första helsningarna, höllo båda härarna
guds-tjenst med predikan ooh sång, hvarpå de började det

nattliga tåget. På afstånd hördes alltjemt dånet af ryska
artilleriet från Wenden. Komne närmare, sågo de
kanonernas blixtrande och fyrbollarnas glans på den mörka
himlen. En djup å hindrade tåget. De öfverkommo
endast på dett sätt, att hvarje ryttare tog en fotknekt bakom
sig på hästen. På andra stranden föllo de på knä, gjorde
en bön och sjöngo psalmen: Om Herren Gud ej med oss
står; hvarefter de modigt angrepo fienden.- Ryssarne och
tartarerne gjorde i bönan starkt motstånd och sökte
försvara artilleriet, men måste draga sig tillbaka inom
för-skansningarna. Der uppstod en mycket häftig strid; men
emot aftonen kastade sig ryska rytteriet på flykten. Höf-

dingarne Tatow och Woronzow sökte intala dem mod;

men förgäfves. En del af folket stannade dock qvar i
skansarna, så att svenskar och polackar ej tordes samma
qväll anfalla dem. Men, lörsagde genom rytteriets flykt,
smögo äfven dessa bort under natten. Tatow och Wo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free