- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
12

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ronaxw hade af storfursten mottagit fflltskvttot och lofvat
skydda det. När svenskarna och polackarna tidigt dagen
derpå inträngde i lägret, fanns der ingen fiende mer än
dessa tvenne herrar, som sutto vid hvar sin af de två
största kanonerna. Öfver sextusen ryssar föllo i striden}
af svenskar och polackar deremot ett vida mindre anta].

Sedan följde åter några år med vanligs härjningar,
äfven på svenskarnes sida. På ett tåg inåt Ryssland lat
gamle Henrik HorB sitt folk, håde mot qsinnor och barn,
utöfva lika rysliga grymheter som någonsin ryssarna, ocb
befläckade dermed sin vunna krigsära, ocb ådrog sig ett
skarpt bestraffande bref från Johan. Denne herre, redan
länge ledsen vid kriget, bade erbjudit alla sina liffländska
besittningar åt konungen i Danmark mot Bohus län eller
Jemtland och Herjedalen; men den försigtige Fredrik
nekade alldeles. Äfven åt hertig Karl hade han föreslagit
dessa länder i utbyte mot hertigdömet, men fått samma svar.

FJERDE KAPITLET.

OM PONTUS DE LA GARDIE.

I bergstrakterna af Languedoc straxt vester om
staden Castres ligger herregodsat Lagardie, hvarifrån slägten
De la Gardie leder namn ocb ursprung. Sta mföräldrarna,
Robert De la Gardie ocb Anna de l’£standart, Iefde
omkring 1380.

Den fransyska grenen af deras efterkommande utdog
på 1500-talet; den svenska, för bvilken Pontus blef
stamfar, lefver ännu, och dess minne skall alltid lefva.
Pontus v«r född på Russol ocb i sin barndom, såsom yngre
sonen, bestämd att blifva munk; men lifligt lynne ryckte
hoaom snart till krigare-yrket, först i piomontesiska
fälttåget, sedan med franska hjelptroppar i Skottland ocb
slutligen nti dansk tjenst. Vi hafva förut talat om hans
tillfångatagande vid Warberg 1565, bans deltagande i Eriks
afsättning 1568, hans krigståg till Skåne 1569. Han var
en bland Johans trognaste ocb klokaste rådgifvare, ocb

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free