Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förehöll Karl dess ofog; huru han redan fått förbättring
på sitt furstendöme; huru en son borde bemöta föräldrar,
samt bifogade slut ligen det allvarsamma löftet, att med all
magt bibehålla enkedroltningen vid Strömsholm. Det kom
till ett personligt samlal härom mellan bröderna. Den
häftige Karl sade Johan midt i ansialet: Om jag också
skall sälta hufvudet till, så skall jag ändå hafva
Ströms-holm*). Men Johan lät icke skrämma sig, och Karl måste
låta sina anspråk hvila.
Johan plägade uti sina bref kalla hertigen ar/furste
till vårt rike. Detta misshagade Karl, Sverge, påstod
han var ej mera Johans än de andra ar/furstarnas
enskilda tillhörighet. Han fordrade derföre, att Johan skulle
kalla honom ar/furste till Sverges rike. Johan ansåg hans
önskan obillig och vägrade. Karl utbröt i skarpa [-förebråelser-] {+före-
bråelser+} och skickade tillbaka alla Johans bref, då de ej
hade den begärda titeln.
Då Mornays sammansvärjning yppades, förekommo
åtskilliga anledningar, att denne stått i hemligt förbund
med hertig Karl, och att afsigten varit, icke konung Eriks
befriande utan Johans afsältande och Karls upphöjande.
Saken kunde aldrig bevisas; men Johan, likasom de flesta,
hyste beständigt starka misstankar mot Karl.
Johan kände ju längre desto mer olägenheten af de
stora friheter, han beviljat Karl inom hertigdömet. Denna
ånger ökades än mera genom Karls uppförande. Johan
sökte derföre vid flere tillfällen att småningom taga den
ena rättigheten efter den andra tillbaka. Men detta var
alltid svårt, ofta omöjligt. Karl var på sin vakt, och vid
Johans första e’Jer minsta tillgrepp gjorde han det lifligaste
motstånd. Delta föranledde många obehagliga uppträden.
Då Johan ej kunde segra genom list, skulle det ske på
samma sätt konung Erik gjort. Är 1582 sammankallades
’) Riksark. Acla angående den mellan konung Johan och
hertig Karl uppvuxna tvistigheten m. m. Rädets förklaringsbref
(4590 ä 4694) mot beskyllningen att hafva tillställt
oenighet emellan konung Johan och hertig Karl. (En intressant
skrift.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
