Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dom, behagligt skrifsätt och en ren lefnad. Gustaf Wasa
värderade honom högt och gaf honom en sin slägtinge till
ikta. Tvisten med Olaus Petri, och ännu mera
ärkebiskopens motstånd vid konungens tredje gifte, störde för
en tid vänskapen. Men den återkom snart i ökadt mått,
då Gustaf med mera lugn betänkte ärkebiskopens värdiga
uppförande vid båda dessa tillfällen. Laurentius var också
en oförvitlig man; i sitt ämbete nitisk med förmanande,
bestraffande, undervisande; i sin lefnad en föresyD af
gudsfruktan, arbetsamhet, välgörenhet; han underhöll stundom
till ocb med femtio fattiga studerande på sin bekostnad.
Om bans arbetsamhet, djupa lärdom och lätta stil vittna
fyratio af honom utgifna skrifter, och deribland den första
svenska öfversättning af hela bibeln. Dti detta arbete
utvidgade och riktade han modersmålet, så, som före honom
ingen och efter honom få bafva gjort. Med allt detta var
han en stilla och fredlig man, dock obeveklig uti det, som
han ansåg rätt. Sjelfva Gustaf Wasa förmådde då icke
böja honom, Erik den fjortonde måste af honom emottaga
skarpa förmaningar, Johan vågade ej ett försök med sin
nya troslära, så länge den gamle lefde.
Laurentius förutsåg dock, att många faror väntade den
evangeliska läran, så väl från katolikernas sida, som från
andra bekännelser. Han beslöt derföre att utarbeta ocb
af presterskapet låta högtidligen antaga en kyrkoordning,
som sedan skulle utestänga alla ändringsförsök. Johan
begärde att se förslaget.’ Han vågade ej uppenbart sätta sig
emot den ansedda ärkebiskopen; men öfvertalade denne på
god tro att införa åtskilligt, som sedan kunde tydas till
katolikernas fördel, t. ex. att det varit den sanna kristna
läran, som Ansgarius infört; — att kyrkofädernas
arbeten tjenade till bättre förstånd af den heliga skrift o. s. v.
dessutom flere påfviska men aflaggda kyrkobruk, t. ex.
flron-bigten, ljus i händerna på döende, flere altaren i en kyrka,
sakramentets upplyftande m. m. Saker i sig sjelfva
likgil-tiga, sade Johan, men bidragande till högtidligheten och
andakten samt öfverensstämmande med den äldsta kyrkans
bruk. Slutligen föreställde han ärkebiskopen, att denne af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
