Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle antaga de fyra föreslagna villkoren. Possevinus
visste ganska väl, att detta aldrig kunde ske, reste lik val
nu till Rom under förevändning att utverka bifall dertill,
men egentligen för att öfverlägga, huru man vidare skulle
förhålla sig med konungen.
Johans omvändelse blef likväl icke långvarig. De la
Gardie berättade vid sin hemkomst, att han af allting i
Rom märkt, det påfven, oaktadt sin böflighet, aldrig
ämnade bifalla något af villkoren; detta retade Johans högmod.
Dertill kom, att hertig Karl ooh de protestantiska furstarna
i Tyskland började ana orsaken till Possevins resor, och
skrefvo till Johan allvarsamma varnings-bref. Slutligen
fick äfven adeln spaning om, att Johan ämnade åt
kyrkorna återlemna de indragna godsen, ocb yttrade deröfver
både missnöje ocb oro. De bade i allmänhet visat sig föga
böjda för trosförändringen. Hogenskild Bielke och Per Brahe
hade väl 1569 bifallit, att Sigismund skulle uppfostras i
katolska läran, och Hogenskild Bielke arbetade för
liturgien, under det Brahe brefvexlade med kardinal Hosius om
katolska läran, bvilken också en af hans söner, grefve Erik,
antog. Men desse voro nästan de enda bland bögre adeln.
Nu visade sig vid Johans indragningsförslag en allmän oro,
ocb rådet till och med protesterade 1580 högtidligt ocb
afrådde konungen från påfviska läran. Äfven många af
presterskapet, som antagit liturgien, började ångra sig, då
de sågo hvarthän den ledde. Biskop Erasmus i Westerås
tillstod öppet sitt misstag. Den nya ärkebiskopen
Laurentius skref först i hemlighet en afbandling mot liturgien.
Johan fick veta det och indrog en del af hans inkomster.
Denne, derigenom djerfvare, gick upp och talade med
konungen, afrådande honom öppet från katolska läran. Men,
då härmed ingenting kunde uträttas, fick han den bittraste
ånger öfver sin förra efterlåtenbet, och dog inom kort, som
det berättades, af sorg och samvetsqval.
Desaa förenade omständigheter afkylde betydligt Johans
ifver. I Juli månad 1579 återkom Possevinus, medförande
till konungen ett bref, bvari påfven uppmanade honom,
alt uppenbarligen tillkännagifva sin tro; bortkasta all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
