- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
50

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rades en annan Stockholmsprest, Scbepperus, en framdeles
mycket märkvärdig man. — Johan deltog så ifrigt i dessa
trosvtister och var så intagen af nit för sin liturgi, alt
han 1586 tänkte på att afsäga sig regeringen,
sammankalla i Uppsala de lärdaste männer till en högskola, sjelf
som deras högsta styresman flytta dit och sysselsätta sig
endast med andliga ämnen. Denna ifver varade ända till
bans sista sjukdom. Det enda skydd, lutheranerna egde,
var drottning Gunnila, hvilken stundom, ehuru sällan,
lyckades att hos konungen utverka mildring uti deras öde.
Det tacksamma folket kallade henne derföre vanligen Den
svenska Ester.

FJORTONDE KAPITLET.

OR KONUNG JOHAN.

Konung Joban förenade i sitt utseende godhet,
skön-bet och majestät, varande näst Magnus den längsta ibland
konung Gustafs söner, och öfver tre alnar i höjden.
An-sigtet var långlagdt, välskapadt, icke utan tycke af
modren; håret ljusgult, panna och näsa höga, ögonen stora,
blå, med hvälfda ögonbryn, öfver hvilka sväfvade ett drag
af dyster tankfullhet. I sednare åren bar han liksom
fa-dren skägget långt, så att det nådde till medjan. Det var
röd t.

Han var af ett dystert lynne, älskade ensamheten och
öfverlemnade sig då åt böcker och begrundningar. Redan
i yngre åren måste fadren uppmana honom till
förströelser. Dessa anlag bibehöllos och utbildades af det långa
fängelset och fortsatta studier. Dertill kom den från
fadren ärfda misstänksamheten, tvisterna med hertigen, adeln
och presterna, alla i jemnt tilltagande; slutligen det öfver
Eriks mord gnagande samvetet. De sista åren kunde han
hvarken lida sig sjelf eller andra.

Lik äldre brödren var Joban en grundlärd prins.
Han talade latin, polska, ryska, italienska ocb engelska
språken, samt förstod grekiska ocb franska. Erik vinn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free