- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
52

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rorsiankar. Johan svarade leende: Låt honom gitta!

Den Erik, »om hånger på väggen, hänger icke mig. Ett
främmande sändebud frågade en gång: hvar hans bästa
fästningar vore? Johan svarade: I mitt folks armar.

Af sin far hade Johan ärft tycke för tonkonsten, och
katolikernas vackra kyrkosånger bidrogo i sin mån till hans
omvändande. Då han satt till bords, skulle alltid koraler
sjungas eller spelas *). Hufvudsakligen sysselsatte han sig
dock med byggnadskonsten. Borgholms slott,
ärkebiskopssätet på Arnö jemnte Riddarholms och Klara kyrkor
uppbyggdes; Jakobs ocb Maria påbegynles; Stockholms och
Uppsala slott iståndsattes. Denna hans böjelse för de sköna
konsterna fick förmodligen ännu mera utbildning igenom
de italienare, som vistades vid hans hof. Flere
konststycken införskrefvos, t. ex. Linköpings altartafla; och Johan
tycktes vara den första konung i Sverge, som vinnlagt sig
om de fria konsternas befordran. Härmed förenades nitet
att hedra fosterlandets stora framfarna män. På hans
tillsägelse var det, som hertig Karl flyttade Sten Sture den
äldre och dess gemål från Kernbo till värdigare hviloplals
i Strengnäs domkyrka. Sjelf lät han uppföra mer eller
mindre kostbara minnesvårdar öfver Magnus Ladulås och
Karl Knutsson i Riddarholmskyrkan, öfver drottningarna
Filippa och Katrina Ormsdotter i Wadstena. Till minne af
de i blodbadet mördade herrar låt han uppbygga ett
ka-peil, sedermera Katrina kyrka, på det ställe, hvarest deras
kroppar blifvit förbrända. Han ämnade äfven att resa
minnesvårdar öfver de konungar, som hvila i Alvastra och
Warnbem, men hann icke.

De första åren åtnjöt riket något inre, fast icke vtlre
lugn och tilltog i välmåga; men detta förändrades innan
kort. Tvisterna med hertig Karl och lutherska
presterskapet väckte snart oro öfverallt. Dessutom medtogos
undersåtarnas kralter genom det långvariga och kostsamma
ryska kriget, konungens lysande hof och många byggnader.
Detta tryckte bönderna så mycket hårdare, som Johan vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free