- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
74

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

digt att med dem försvara Maximilian. Denne skref
också sjelf i samma anda. Sigismund fortfor att vara
likgiltig; Karl, Gyllenstierna och Fleming att afråda. Det,
som dock mest väckte Johans ovilja, var villkoret
angående Estland. Om också hans son derigenom kunde blifva
kejsare i Rom, ville han dock icke afstå, hvad han med
svärd och blod så dyrt fOrvärfvat. Efter några
öfver.-läggningar afskedade han Liesnowilsky med det svar, att
Sigismund på sådana villkor aldrig skulle komma till
Polen.

Detta väckte uppseende. Rådet föreställde rikets
fara, i händelse rysska storfursten valdes; och i alla fall
polackarnas icke obilliga harm öfver det förakt, ma|h
visade deras krona; det bade varit bättre aldrig söka den.
Polackarne skulle säkert iakttaga tillfället ocb förklara
såsom förverkade konung Johans enskilda fordran och de
kunglig8 barnens arfsrätt; hvarförutan gamla
enkedrottningen skulle nödgas utbetala sin borgen, hvilket var så
mycket hårdare, som bon litat på Johans gifna löfte, att
Sigismund skulle komma, om han blefve vald. Folket i
allmänhet undrade ölver Johans afslag, ocb snart begynte
denne sjelf ångra sig. Från drottning Anna och flera
polska adelsmän kommo inbjudande bref, fulla med
försäkringar om trohet, lydnad, kärlek m. m. Kronans glans
började lysa Sigismund och Johan i ögonen. Den
sistnämnde gaf ändtligen vika. Liesnowilsky återkallades,
Sigismunds resa beslöts och man började laga skeppen i
ordning.

Nu återkom Erik Sparre. Han visade, huru sjelfva
ordalagen i villkoren voro med flit så ställde, att de tilläto
en dubbel tydning. Att t. ex. kanonerna och skeppen
icke voro lofvade till skänks åt Polen, utan endast till
Sigismunds bruk; fästningarna skulle icke nödvändigt
byggas på Sverges, utan på Sigismunds bekostnad, d. v. s.
af hans besparingar som konung i Polen; sjelfva villkoret
om Estland tillät många undflykter och olika tydningar.
Johan förklarade sig nöjd med Sparres förrättning, lofvade
belöning derför och ville, att Sparre skulle nu om igen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free