Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utom hjelpkörslor och dagsverken utöfver lag hade de
måst erldgga nya hjelpgerder, ofta tre eller fyra gånger
om året. Den i sig sjelf tunga skatten blef än tyngre
genom egennyttiga uppbördsmän, hvilka efter godtycke
för-delte utlagorna och ryckte till sig bondens egendom, utan
att derfär blifva straffade. Under 12 eller 16 år hade
konung , Johan årligen lofvat minska, men i dess ställe
Okat skatterna. Den oskickliga och dryga hofhållningen
gjorde också mycket dertill; likaså de byggnader af slott,
gårdar och kyrkor, dem konungen emot råd låter
uppfora, hvilka, fastän hans majestät icke tror dem kosta
mycket, likväl ofta kräfva dagsverken och kOrslor, som
äro olideliga fOr den utblottade allmogen. Härtill
kommer, att bondens sOner och drängar, af hvilka arbetet
skulle gOras, gården vidmagthållas och skatterna fOrtjenas,
blifva utskrifna till det långvarigare kriget, så att
slutligen endast de gamle och barnen återstå: då en hvar
klarliga kan inse, att det måste gå, såsom det redan
mångenstädes hade gått: bOnderna komma småningom af
tig, utskylderne blifva år efter år obetalta, tegarna
oplöj-da, skOrden allt mindre; och man ser nu på många
stallen småskog växa upp, der fordom var åker och äng,
och kring bygden vandrar nu med tiggarsäck den fordom
välmående bonden. Måtte deras majestäter värdigas låta
sådant gå sig till sinnes och betänka, det intet rike i
verlden är så mägtigt, att det icke genom oordning och
långvariga krig blifver förderfvadt. Herrarnes fiender säga,
att de ingåfvo denna frimodiga framställning, dels för
att skrämma Sigismund från Sverge, dels för atl
återvinna sitt fordna inflytande. De sjelfve filer förebära
ömhet för riket och samvetspligt. Måhända verkade alla
orsakerna gemensamt. De närvarande riksråden underskrefvo
brefvet, undantagande Klas Fleming, bvilken invände, att
ban var missnöjd med Stskilliga uttryck deri. Det blef
lemnadt St Sigismund och af honom åt Johan.
Gmedlertid hade ryktet om Sigismunds hemresa
blifvit ytterligare utspridt och väckte hos polackarna
förbittring, bos svenskarna en icke ringa förskräckelse, då de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
