- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
122

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

erhållit Guds förlåtelse, ville skänka sina fiender tillgift.
Johan hopknäppte och upplyfte händerna, sägande: Alle
de, som utan Guds förtörnelse kunna skonas, måga
lös-gifvas. En annan ville veta hans tanka om liturgien.
Joban svarade: emedan den så mycken oro och förargelse
åstadkommit, vill jag ej vidare hafva dermed att skaffa.
Jag vill ingen mer i trossaker tvinga. Hans stora och
tilltagande svaghet gjorde omöjligt att i dessa ärender
vidtaga nSgra ytterligare StgSrder. Han ville ej sjelf tanka
på sådant. Scio quod redemplor meus vivit, d. 8. Jag
vet, att min förlossare lefver. Oetta språk upprepade
han tatt och ofta under sina plågor; de voro de sista
ord, som ban med hviskande lappar uttalade i sin
dödsstund. Den inföll den 17 Nov. kl. 3 e. m.

TJOG ONDENIONDE KAPITLET.

JOHANS BEGRAFNING.

Johans lik med föga konungslik svepning ställdes i
ett litet oansenligt rum på slottet. Det berattades, att
drottning Gunnila hållit hans död någon tid hemlig, och
emedlertid för egen räkning undantagit åtskilliga
dyrbarheter, m. m. Först tvenne dagar efter dödsfallet
skickade bon, som budbärare derom till hertig Karl, sin
stallmästare och fordna fästman, Per Liljesparre. Hertigen
skyndade till hufvudstaden. Johan blef straxt svept på det
präktigaste och stalld i en af de förnamsta slottssalarna.

Begrafningen kunde ej ske förr än Sigismund
kommit; men emedlertid blef liket med mycken högtidlighet
bisatt uti slottskapellet den 31 December 1592, hvarvid
predikanten tog till ingångsspråk Johans sista ord: Jag
vet, att min förlossare lefver Johan hade låtit på det
präktigaste inreda denna kyrka först för katolska och
sedan för liturgiska gudstjensten. Under sednare åren
brukade ban ofta ensam gå fram och tillbaka i densamma,
antingen sökande lugnet undan regeringsbekymren, eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:44:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/4/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free