- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
136

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rSttigbet till detta steg, lat Karl afven uppläsa det bref,
hvari Sigismund uppdragit riksstyrelsen åt honom och
rådet. Han utelemnade dock dervid de punkter, hvari
Sigismund förbudit hålla allmanna möten. Den 20 Mars
skedde underskrifterna af de narvarande, hvaipå alla
åtskildes. Snart kom Sigismunds förbud mot hela mötet,
men det blef dels okändt, dels föraktadt. I landsorterna
höllos serskilda möten, der det allmanna beslutet antogs
ocb underskrefs af dem, som icke varit narvarande i
Uppsala, öfver hela riket blef det i allmänhet
välkommet och året derpå, ehuru Sigismund var narvarande,
väcktes fråga, att till dess minne årligen fira en högtid i
Februari månad. Längre fram blef sjelfva beslutet
antaget såsom en bland svenska kyrkans grundlagar, och
till minne af dess fattande firas hvarje århundrade en
jubelfest. Sjelfva urskriften förvarades i kungliga kansliet.
Vid jubelfesten år 1693 lat konung Kari den elfte åt
densamma göra ett serskildt skrin af silfver, hvari den
Snnu på riks-arkivet förvaras.

TREDJE KAPITLET.

SIGISMUNDS HEMRESA.

Sigismund beredde sig under tiden att besöka ocb
tillträda sitt arfrike. Men som han fruktade stämplingar
af bertig Karl, tog han åtskilliga försigtighetsmått.
Gustaf Brahe sändes för att förvissa sig om Danmarks
vänskap; Johan Sparre att uti Estland och Finnland taga
trohetsed af innevånarna och slottsherrarna. Serskildt
uppmanades Klas Fleming att endast lyda de
befallningar, som kommo från Sigismund. Detta var den första
yttre orsaken till oviljan mellan konungen och hertigen.
Karl klagade nemligen, att, som dessa länder hörde under
Svea rikes krona, borde dervarande ämbetsmän lyda den
i Stockholm tillförordnade regeringen, till dess konungen
sjelf emottoge styrelsen.

Sigismunds fruktan för Karl ökades af åtskilliga or-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free