Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Rasmusson att springa omkring i staden ocb bjuda
bönderna tili sig pä välfägnad. Andre lockades upp till
Klas Fleming i samma afsigt, ocb halfyra af dryckeaskap,
fördes sådana riksdagsman tillika med några Flemings un»
derhafvande upp till konungen, der de beskyllde
presterskapet vara orsaken till motståndet. Denna ttämpling
blef dock snart om intet. Karl sammankallade bönderna
ocb förehöll dem deras föraktliga uppförande, bvilket hade
den verkan, att de, några dagar derefter, höllo på att i
vredesmod slå ibjei en bonde, som påstod, att Klas [-Fleming-] {+Fle-
ming+} och Mala Spina väl också kunde vara hederliga
karlar. Karl Horn skickades en gång ned till dem i
något ärende. De Bvsrade då, alt det aldrig btefve godt i
riket, förr än konungen skickade från sig Mala Spina
och Klas Fleming. Mot denne sistnämnde utöste de
allehanda oqvädinsord. Klas Fleming var närvarande hos
konungen, då Horn återkom. Denne berättade böndernas
svar, och underlät icke att noga uppräkna alla deras
skällsord mot Fleming, hans gamle ovän sedan Johans tid.
Fleming, förtretad, frågade: Hvad skäl hafva bönderna
till sådant tal? Horn svarade: Dorom må i sjelf fråga
dem. — Ännu ett försök gjordes. Nils Gyllenstierna och
Erik Stenbock sammankallade bönderna, erbödo dem
långväga tärepenningar, för det de skulle hafva tålamod och
vänta. På samma sätt ville man äfven göra med några
af de andra stånden, men det antogs icke. Dessa försök
verkade motsatsen af det åsyftade ändamålet, och allas
sinnen aflägsnades allt mer från konungen. Bönderna
Iftto en gång genom Karl Horn formeligen erbjuda kronan
åt hertigen. En annan gång, då ban sjelf handlade med
dem, uppstod länsmannen från gamla Uppsala oob
begärde, på menige allmogens vägnar, alt hertig Karl läcktes
btifva dera» konung. Han vore ju äfven konung Gustafs
son, och skulle säkerligen likasom denne styra riket till
det bästa. Af denne Sigismund åter hade man intet
godt att förvänta. Häruti instämde äfven några al de
andra stånden, men hertigen befallde dem tiga och sade,
att ingångna arfföreningar borde hållas heliga ock Sigis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>