- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
167

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dristigheten uppå ooh föreställde konungen obilligheten
der-af, med den lyckliga utgång, att han fick rikaklenoderna

tillbaka med sig till slottet. Den fjortonde Juli lade flot-

tat ut ifrån Stodkhoiffl, men blef långe uppehållen af
stridigi vindar i skören. Underhandlingarna fortsattes
emed-fertid, oaf brutet, men utan påföljd. Ett starkt åsk våder
uppkom ocb -slog två gånger ned i masten af det skepp,
på hvilket Mala Spina vistades, dock utab någon
Synnerlig skada. Svenskarna såde, att det var Guds hotande
straff öfver Antichristi gudlösa sändebud. Mala Spina åter
påstod, att det var ett försök af trollkarlarna i det
gudlösa, ja hedniska landet. Sjömflnnerna åter knotade öfver

åskslaget ooh den ibårdiga motvinden. Orsaken Ull allt
della var, men te de, den döda prinsessan, som man skulle
hafva med sig ombord. Ändtligen natten mellan den 3
och 4 Augusti uppblåste gynnande vind, flottan lade ut
från Elfsnabben ooh anlände efter en lycklig segling till
Danzig.

Åttonde kapitlet.

HERTIG KARL EMOTTAGER RIKSSTYRELSEN.

Vid Sigismunds bortresa uppstod en allmän
villervalla och deraf följande missnöje. Bröderna Banér ocb
Bielke, som vid lånsutdelningen af konungen blKvit
förbigångna, skyndade i vredesmod till hertigen, och hela
landet var missnöjdt med den föga sammanhängande
rege-ringsordningen. Sjelfva de gynnade herrarna
misströstade, att mot hela folkets önskan kunna upprätthålla en
författning, som var på en gång obillig, olaglig och
orimlig. Stenbockarna voro väl envisa, men den sluge Erik
Sparre förenade sig snart med sina gamla vänner,
flanörerna och Bielkarna, och man beslöt att ordna regeringen
på samma sätt, som före Sigismunds ankomst. Man
vågade icke gå förbi hertigen. Knappt hade derföre
Sigismund dfseglåt, förr än råden skrefvo och bådo Karl
komma till Stockholm. Efter många öfverläggningar bléf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free