- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
168

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ändteligen afgjordt, att den af Sigismund föreslagna
styrelseformen icke kunde begagnas. RSdet erkände hertigen
såsom riksföreståndare, likväl till konungens framtida
te-kräflelse. Hertigen åter förband sig atl med råds ride
styra riket efter dess lagar, konungens ed och
arfföretin-gens innehåll. Gemensamt lofvade både bertigen ocb
rådet att, en för alla och alla för en, ansvara för allt,
bvad under denna gemensamma regering företoges. Denna
afhandling skedde den 2 Sept. 1594.

Nu emottog Karl regeringsärenderna och skötta dem
med sin vanliga drift. En mängd nyttiga författningar
vidtogos, och för landets bästa vakades på allt möjågt sätt.
Jemnte detta visade sig bans vanliga stränghet. Enligt
Uppsala beslut blef Erik Brahe afsatt från sitsa sysslor
och på samma gång Gustaf Brahe. Oet gick »å mycket
lättare, som båda bröderna voro oense. Nu Grenade de
sig i klagomål emot hertigen, och då han derpé ej gjorde
något afseende, begåfvo de sig slutligen till Polen. De
öfriga höfdtngarnas fullmagter blefvo äfven ogillade, men
man kunde ej med våld afsätta dem, då de bvar ocb en
innehade fästningar i sina landskap. De katolska
prester-na i Stockholm förbödos emedlertid predikstolen; hertigen
tog sjelf till yttermera visso nycklarna till deras kyrkor.
Schepperus deremot, som af konung Sigismund blifvit
förbuden att predika, steg nu obehicdradt upp med sina läror
i storkyrkan.

Den 9 Dec. 1594 erhöll Karl en son. Döpelsen
skedde nyårsdagen 1595 med allsköns högtidlighet.
Äfven främmande furstar voro dertill budna. Den nyfödde
prinsen kallades Gustaf efter sin farfar ocb Adolf efter sin
morfar.

Denna prinsens födelse förorsakade stor glädje hos
bertigen ocb hans anhängare. Sigismunds förvända
regering hade redan länge visat Karf möjligheten att vinna
kronan. Nu, sedan han fått en manlig arfvinge, blef
frestelsen starkare, ocb man tycker sig i Karls förfarande
från denna tiden tydligare finna spåren af en långsam,
men säkert anlaggd plan, att störta Sigismund från tro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free