- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
232

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det ieke alla» eder tanke och högsta åslundan? Bönderna
upprackle sina händer och ropade Ja! ssmt tackade
honom för både tal och närvaro. Till böfding hade de för—
ot valt en gammal kapteo, en inskränkt och envis man.
Denne blef straxt afsatt, och mäster Elof ulkorades
enhälligt till anförare. — Ilan insåg snart, att det var
omöjligt föra dalkarlarna tillhaka; lättare vore att leda
Dalelfven baklänges uppföre fjellen. Utom de förra
orsakerna till missnöje hade nu också kommit ett rykte,
alt Erik Sparre var på Tuna prestgård och lefde der så
öfverdådigt, att för honom och hans beljening slagtades
bvarje vecka åtta får, förutan storkreaturen. Dalkarlarna
ropade enhälligt att få tåga dit och straffa sin hatade
fiende. Elof lät dem afgå, och så stor var myckenheten,
alt, då de främste i tåget anlände till Tunavallen, hade
de eftersla ej ännu uppbrutit från Båtstad. — Vi vilja
nu vända oss till den tredje bondehären.

Vid ilbudets afsåndande från Tuna utspriddes inom
kort dess medförda underrättelser kring närmaste trakten.
Verkan var densamma som öfverallt. Bönderna i Stora
Skedevi reste sig först. Med dem förenades folket i
Husby socken och slutligen Tunamännerna sjelfva. Till
sistnämnde kyrka sammanströmmade hela hopen. De fem
sändebuden framdrogos ur kyrkoherdehuset och utfördes
till förhör på Tunavallen. Det var svårt att gifva
nöjaktiga svar på allmogens frågor. Då herrarna påslodo,
att. Sigismund lefde, skriade bönderna, alt sådant vore
osanning; man visste alllförväl, all Sigismund vore död;
att polackarna> Sverge till spe, hade Ititsändt en
skräddaregesäll, som var den aflidne konungen ganska lik.
Herrarna ville endast öfverändakasla ar/föreningen, (Or
atl sjelfva få regera. Men Dalamän skulle alltid visa
sin trohet mot gamle kong Gösta och hans barn. Som
allmogen ännu var nvkler och något sansad, beslöt den
likväl att förvara fångarna till morgondagen, då man
väntade lexandshären. Erland Bååt, såsom mera ansedd,
sattes uti ett loft; de öfriga fördes till fängelset. Bååt.
gjorde straxt elt försök att rymma, men ertappades och in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free