Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utur Davids psalmer följande vers: De måste oss låta
med frid. I Östergötland gol göken vid nyårstiden: ocb
i Norrland hördes ofvan ur himlen Bn ljudet af ringande
klockor, Sn röster, som sjöngo: Hjelp Gud, att jag nu
kunde*). Dessa och dylika hörsagor spriddes kring landet
ocb vande från hertigen afven många bland det lagre
folket, som eljest var honom så tillgifvet. De förut
af-undade nerrsrna tycktes dock hafva lidit en grym ocb
ovärdig död. Man ermrade sig deras fordna valmagt,
utmärkta skicklighet, flerfaldiga tjenster mot
fäderneslandet och välgerningar mot enskilda. Det värdiga
uppförandet på afrättsplatsen försonade också många fel. Det
berattades med beundran och tårar bland både höga och
låga. De minsta omständigheter väckte deltagande och
sjelfva gatlaggarne i Linköping hafva på Jerntorget med
röda stenar utmärkt stallet, der det blodiga skådespelet
uppfördes.
THE TTIONDEÅTT ONDE KAPITLET.
HOGENSKILD BIELKES SLUT.
Ofvannämnde sinnesstämning gaf anledning till många
oroliga uppträden. Dnder kriget i Liffland 1600 och de
följande åren visade sig soldaternas trohet vacklande.
Ser-deles bibehöllo Upplands ryttare sin gamla tillgifvenhet
för Sigismund. De drucko hans skål under det diktade
namnet fröken Sigrid, och det berattas, att en bland dem,
vid namn Peder, lurat efter hertigens lif. Allt blef dock
i tid upptäckt och förekommet.
Krister Klasson Horn, som år 1600 blifvit skonad
i Linköping, förehade åtskilliga stamplingar med sin
syster, fru Anna på Hörningsholm, enka efter Mauritz Sture.
Han berattades hafva sagt, att det aldrig blefve väl i
landet, förr än Wasarne komme bort. Sturarna borde er-
■) Riksark. Acta Historiea 1604, 4002, 4603 och 460*. —
UnderteckeD sedda 4604.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
