- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 40. Adolf Fredriks regering. H. 2. Pommerska kriget 1757-1762 och Riksdagen 1760-1762 /
116

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lande mellan olika åsigter, dock för det mesta
fiendt-liga mot rådkammaren. Det bette, att man skulle
entlediga än 4, än 6, än 7 dess ledamöter: än med,
än utan pensjon; än med. än utan ansvar; än
med, än utan hvarje riksråds serskilda förklaring1).
Mindre Sekreta Deputationens afgifna utlåtande blef,
att man bestämdt gillade beslutet om kriget, ty
utsig-terna för detsamma hade varit mvcket lofvande;

«

och, hette det, om ständerna sjelf va setat i rådet,
skulle också de hafva röstat för krig; — men, att
man deremot lika bestämdt ogillade tilltaget att
ständerna ohörda öppna detta krig; hvarföre ock
deputationen föreslog att från råds värdigheten skilja
Scheffer och Palmstierna, hvilka varit de, som
förnämligast påyrkat och genomdrifvit sistnämnde
åt-gerd 2). De andra rådsherrarna hade väl ock
densamma bifallit, men borde slippa undan med en
varning.

Detta utlåtande blef föredraget i Hemliga
Utskottet och föranledde der långvariga strider. För
mildare åsigter talade biskop Halenius och
isynnerhet Renhorn; den sednare också af det skäl, att,
om nuvarande regering störtades, torde man
svårligen i dess ställe få någon annan lika duglig och
erfaren. Men mot rådet kämpade flertalet, och deribland
Ehrensvärd, Pechlin och Rappe. Många tadlade ock
den föreslagna skilnaden i rådsherrarnas bestraffning
och påstodo, att. emedan alla gillat den klandrade
åtgerden, borde ock alla undergå lika Öde. Andra
mente, att, om någon förtjenade strängare
behandling, så vore det Löwenhielm och Lagerberg, hvilka
insett åtgerdens olaglighet, och likväl sedermera,
och som det hette, för enighetens skull densamma
bifallit. Slutet blef, att Mindre Sekreta
Deputationens förslag om de två rådsherrarnas afsättning

*) Hem!. Utäkottets prot. Jan. 1761.

2) Heml. Utskottets prot. 4 Febr. 1761.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/40/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free