- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 40. Adolf Fredriks regering. H. 2. Pommerska kriget 1757-1762 och Riksdagen 1760-1762 /
143

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hållen åt konungen och rådet, och endast i
händelse af klagomål öfver någon dessas orättvisa kunde
målet dragas till ständerna. Men i detta liksom i
mycket annat hade folkombuden begynt mer och
mer inkräkta på konungens och rådets rättigheter
och tillåtit sig att hos regeringen till erhållande af
understöd, befordran eller tittlar förorda en mängd
personer; och det på ett sätt, som nästan tvang
konung och råd att efterkomma dessa de
magt-egande ständernas tillkännagifna önskningar. Flere
gånger hade ständerna sjelfva erkänt olagligheten
af detta sitt tilltag, och vid riksdagarna 1748 och
1756 utfärdat förbud och utfästat böter för hvarje
dylikt försök, men fåfängt. Det var alla fyra
stånden J), men allra först adeln, som började på detta
sätt hjelpa sina gunstlingar och på samma gång
inkräkta på sin konungs rättigheter. Vid nuvarande
riksdag steg missbruket till förut osedd höjd.
Sedan utrikes magterna hade, som berättadt är,
minskat det understöd, de mutor, som förut blifvit
bland ständerna utdelade, började många se sig om
efter nya inkomstkällor, och så utvecklade sig snart
den vanan, att söka genom mutor, gifna åt
riksdagsmän, vinna ett eller annat stånds förord till
erhållande af enskilda fördelar. Missbruket,
vinst-gifvande för både mutande och mutade, tog fart,
och flere hundrade tittlar eller fullmagter blefvo
på sådant sätt utverkade2. Det blef också mer
och mer ofrälsestånden, som tilläto sig dessa
olagligheter, dessa egennyttiga tilltag, och man klagade

’) Sax. min br. d. 1 Sept 1761.

2) Persens skrifter 3. 310. Lovisa Ulrika säger, att inom kort
tid blefvo tre- till fyrahundra sådana fullmagter utfärdade. Sax.
min. br. d. 24 Nov. 1761 säger, att till Mars 1761 hade nära
300 krigs- och freds-sysslor blifvit sålunda bortgifna. Enligt vår
efter riksdagstidniugen gjorda beräkning steg under denna riksdag
det så förordade antalet af befordringar till 104, af tittel-fullmagter
‘ill 160, af pensjoner till 57 och af s. k, prejudice-mål till 183.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/40/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free