- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 41. Adolf Fredriks regering. H. 3. Reduktions-riksdagen 1765-1766, kronprinsen Gustafs ungdom och förmälning och Reaktions-riksdagen 1769-1770 /
92

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Besagde Utskott hade gifvit tillkänna, att det,
såsom bundet al’ sin hemlighetsed, icke kunde
meddela ständerna de egentliga orsakerna, hvarföre
ifrågavarande fyra rådsherrar borde afskedas. Till följe
häraf hade utkottet också meddelat sitt utlåtande i
saken, blott till ständernas kännedom ]) men icke
till deras närmare granskning. Inom nästan aila
stånden framträdde likväl många i synnerhet
Hattpartiets anhängare, hvilka påstodo, att ständerna
borde få veta, hvari rådsherrarnas fel bestått,
tnnan ständerna kunde säga, huru dessa fel borde
bestralfas. Mössorna deremot påstodo, att
utskottets betänkande borde af ständerna helt enkelt
förkastas eller bifallas, men utan granskning af
utskottets skäl ; ty, hette det, dessa skäl utgjordes af
statshemligheter, hvilka ej borde uppenbaras, och
hvilka Hemliga Utskottet till följe af sin ed ej heller
finge uppenbara. Det var i detta hänseende samma
tvist, som förevarit vid riksdagen 1738, dock med
den skilnad, att det då var Hattpartiet, som talade
för hemlighet, men Mössorna för offentlighet2). För
den obillighet. Hattpartiet då begick mot Mössorna,
blef det nu af sina motståndare med alldeles samma
obiliighet bestralTadt.

Låtom oss se till, huru dessa det Hemliga
Utskottets anspråk blefvo denna gång af de serskilda
stånden bemötta.

Bland presterna var Serenius den mest
framstående och ledande personligheten, och detta stånd
visade ock mer än något bland de öfriga en mot
Hattpartiet fiendtlig sinnesstämning, hvarföre ock
utskottets betänkande derstädes utan serdeles
motstånd godkändes.

Också inom bondeståndet voro samma åsigter
bestämdt förherrskande; dock fanns der ett litet

’) Ad notitiam.

2; 34. 178—186, 193—207.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/41/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free