Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undvika all inblandning i de stora europeiska
striderna och i stället arbeta pä sin förkofran i
sedlighet, statsskick, ordning och välstånd.
De llesta Hattpartiets ledare, Gyllenborg, Tessin
och Höpken, voro begåfvade med lillig inbillningskraft
och mycken kärlek lör allt lysande och storartadt.
och hade till följe deraf med hjerta och själ
omfattat franska förbundet. Det var ock genom
detsamma och genom dess krigiska rigtning, som
besagde herrar år 1739 lyckades besegra de fredliga
Mössorna och rycka till sig högsta magten, och att
de sedermera lyckades äfven behålla den, var
likaledes i mycket ett verk af Frankrike och dess
understöd. Hattarna voro fördenskull vid franska
förbundet fästade af både öfvertygelse, tacksamhet och
egennytta. Men till följe just af dessa
omständigheter var samma förbund i Mössornas ögon
mycket förhatligt, och än mer, när de betänkte,
hvilka olyckor det dragit öfver fäderneslandet, och
genom hvilka bedrägliga medel det segrat och
upprätthållit sig. För dess störtande talade således
icke blott enskild partihämnd och enskild
magtlyst-nad, utan ock en ren och varm fosterlands-kärlek
och en ren och stark rättskänsla; och det var till
följe af alla dessa omständigheter, som de nu till
magteri komna Mössorna beslöto upplösa den
franska förbindelsen.
De vände i stället sina blickar och önskningar
till England, hvilket erböd vänskap och understöd.
Men äfven detta förslag hade ganska betänkliga sidor.
Englands statskonst bestämdes vanligtvis af de
fördelar, dess handel och fabriker kunde vinna eller
förlora, och det hade hela tiden bortåt med ovänliga
blickar betraktat Hattpartiets försök till upplyftande af
Sverges manufakturer och handel, och svenskarna
hade i friskt minne det våldsamma sätt, hvarpå
England sökte qväfva Sverges börjande ostindiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
