Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellan vur ingalunda ärlig och läst. I sitt hjerta
kunde hofpartiet icke glömma, icke förlåta det sätt,
hvarpå Hattarna under 1756 års riksdag
tillintetgjort dess planer och förödmjukat sjelfva
konun-gaparet. Hattarna å sin sida hoppades ännu att
oberoende af hofvet kunna på egen hand bemägtiga
sig och behålla styrelsen. Partiet liksom adeln var
ännu icke tillräckligen försvagadt och förödmjukadt
för att beqväma sig till det steg, som år 1772
slutligen måste tagas, nämligen att böja sig under
hofvet och att medgifva och understödja
konungamag-tens utvidgning för att sedermera kunna bakom
densamma finna skydd mot Mössornas och mot
ofrälse-ståndens hotande anfall och växande magt.
TJUGONDETREDJE KAPITLET.
RIKSDAGEN 1765—1766.
DESS AFSLUTANDE.
Vid dess början yttrade ständerna mycket
missnöje öfver riksdagarnas långvarighet och öfver
dermed förenade uppoffringar af tid och medel, både
allmänna och enskilda, och man beslöt göra den då
öppnade så kort som möjligt. Den blef dock en
bland de långvarigare, och kunde ej gerna blifva
annat till följe af de många och vigtiga mål, som
fö-rekommo. Frampå året 1766 började dock många
önska dess snara slut. icke blott af vanlig längtan
efter hemmet, utan ock af andra skäl. Hattpartiet
ansåg sig numera icke kunna någonting vinna, och
flere dess adliga medlemmar lemnade fördenskull
redan i förväg riksdagen; och å andra sidan
började rysska och engelska sändebudens inutkassor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
