Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammankallade förr än i Oktober 1770, så framt
ej högst trängande omständigheter inträffade; och
emedan detta icke varit händelsen, bordej ej heller
riksdag utlysas. Funck sade: ingen verklig nöd har
före funnits utom ’i bergslagen, och den är reclan
för tillfället afhulpen. Löwenhielm sade:
ställningen är brydsam men icke hopplös, och riksdag
kan uppskjutas. FriesendorfF sade: nöden är denna
gång ej så stor som 1762 och 1763, och den, som
förefinnes, kan icke genom någon riksdag
afhjel-pas. Düben sade: ingen livarken ut- eller inländsk
företeelse fordrar riksdag■ Fabrikernas och
bergslagernas förlägenhet kan ej genom riksdag
afhjel-pas; men skall mom kort af sig sjelf gå öfver.
Ribbing sade: nöd och betryck hafva vid detta
tillfälle oundvikligen måst drabba dem, som under
förbistringen af ett olyckligt tidehvarf dragit
vinning af det allmänna förderfvet; men ingen kan
klandra ständernas beslut att för framtiden
förebygga dylikt vingleri. De hafva för sådant
ändamål begagnat ett läkemedel, som visserligen för
tillfället svider, men som ock i längden helar.
Digenting påkallar riksdag; bonden är nöjd om
han ej uppretas, och både in- och utvärtes hafva
vi lugn. Det vore ock att göra våra bankruttörer
en alltför stor ära, om riksdag skulle ensamt för
deras skull sammankallas; de må skylla sina
olyckor på sig sjelfva och på sitt omätliga öfverflöd,
men icke på sista riksdagens åtgerderl). Två
dagar derefter eller d. 17 Februari aflät konungen
härpå ett svar, hvari lästes: min ömhet för
riket och mitt faderligci hjerta för undersåtarne
hafva uppmanat mig att begära ständernas
sammankallande. Jag liar nämligen icke velat
försumma något, som kunnat rädda mitt folk. Men
’) Rådsprot. d. 15 lan. 1768.
Fryxells Ber. XLI. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>