Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återtagit sin plats i regeringen. I)et berättas ock,
att franska penningar blifvit bland kollegiernas
ledamöter utdelade för att än mer lifva deras nit för
konungens sak 1).
Andra sidans skäl voro följande. Enligt
grundlagen låg mellan riksdagarna högsta magten, det
egentliga kungliga majestätet, icke hos konungen
ensam utan hos konungen tillhopa med de
magt-egande ständernas ombud, riksens råd, och hos dess
flertal. Bet var detta sednare, som pä folkets vägnar
utöfvade folk-majestätets rättigheter och afgjorde
besluten; ocli antingen konungen personligen gillade
desamma eller ej, var han dock liksom hvarje i
Öfverläggningarne deltagande person förpligtad att
desamma underteckna och sedermera understödja.
Allt detta hade Adolf Fredrik i sin
konunga-för-säkran edligen lofvat iakttaga; men i strid mot
denna ed hade han 1752—1754 flere gånger vägrat
underskrifta beslut, som dock blifvit af rådets flertal
lagligt fattade. Af denna orsak hade ständerna år
1756 föreskrifvit, att i dylika fall skulle rådet liafva
rättighet begagna en lians namnstämpel2). Äfven
detta beslut var för Adolf Fredrik bindande; ty i
sin konung a-försäkran hade han förklarat sig
benägen att alltid instämma med det, som beslutas af
riksens ständer, hvilka egde magt att nu och
framdeles göra sådana stadgar och förordnanden om
sig och riket, som de pröfvade gagneligast. Om
således rådets flertal fattat och med namnstämpeln
bekräftat ett beslut, så var enligt ständernas
föreskrift detta för undersåtare och ämbetsmän till
efterlefnad gällande, äfven om konungen personligen
liade detsamma hvarken vid rådsbordet gillat eller
efteråt undertecknat. Så hacle hittills lagen varit
många gånger tillämpad, och intet skäl fanns, hvarför
’) Danska min. br. d. 3 Jan. 1769.
2) 39. 211—217.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
