Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ras länge försummade rättighet att granska samt
stadfästa eller förkasta de förordningar, regeringen
mellan riksdagarna utgifvit1); — att ständerna borde
behålla qvar sin rättighet att> ställa rådet till ansvar
för det sätt, hvarpå regeringen blifvit handhafd, men
för öfrigt afhålla sig från al! lagskipning; — att
fördenskull alla så kallade ständernas kommissjoner eller
extra domstolar af hvad namn som häldst borde för
evig tid afskaflas; — att ständerna ej heller borde
befatta sig med pröfning och afdömmande af enskilda
till dem vädjade rättegångs-tvister, utan låta alla
sådana afgöras vid laglig domstol; — att ständerna
borde främja handel och näringar, men hvarken
sjelfva för statens räkning sådana drifva, ej heller för
andra deras idkare utfärda besvärliga reglementen;
— att ständerna ej heller borde befatta sig med att
bortgifva ämbeten, tittlar, belordringsrätt, pensjoner,
nådegåfvor, kronogods-arrenden, krono-leveranser och
dylikt, utan öfverlemna allt sådant åt regeringen.
Nästan alla dessa punkter voro förestafvade af
Rappe, hvilken måhända också varit den, hvars penna
uppsatt betänkandet. Dess innehåll är af stor
märkvärdighet. Det visar nämligen, att, liksom Mössorna
1766 i ekonomiskt, så hafva ock Hattarna 1769 i
politiskt hänseende insett och sökt afskaffa flere bland
de fel och öfverdrifter, hvilka småningom inträngt i
det fria statsskicket samt stört dess jemnvigt och
hindrat dess välgörande verkningar. Dessa ljusa och
löftesrika företeelser under frihetstidens sista år hafva
vi redan förut delvis och i korthet antydt2), och
skola till dem i slutet af denna del återkomma.
Den nu föreslagna Säkerhets-akten med sina
stora förtjenster blef dock och kunde lätt blifva
utmålad som för mycket aristokratisk. Alla de rättigheter,
38. 59.
2) 38. 203—206.
Fryxells Ber. XL1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
