- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 41. Adolf Fredriks regering. H. 3. Reduktions-riksdagen 1765-1766, kronprinsen Gustafs ungdom och förmälning och Reaktions-riksdagen 1769-1770 /
347

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rådets, aristokratiens magt. Vid den slutliga
omröstningen blef oek Säkerhets-akten förkastad med 457
röster mot 431. Man trodde, att många Mössor,
inseende förslagets stora förtjenster, hade röstat för
detsamma; men att några Hattar af fruktan för Lovisa
Ulrikas möjligtvis blifvande öfvervälde tvärtom.
Emellertid var nu Säkerhets-akten förkastad genom adelns,
borgrarnes och böndernas sammanstämmande beslut;
och till stor del genom Pechlins verksamhet och
tillställningar. Dagarna derefter uppbar han ock af de
främmande sändebuden de 100,000 d. s. som honom för
denna riksdagsbragd blifvit lofvade 1), och dessutom gaf
honom Ryssland en årlig pension af 4,000 rubel, och
hvar och en bland de tre staterna åt hans fru ett
smycke, värdt 1,000 d. s.

Hofpartiet var utom sig af förbittring icke blott
mot honom och Mössorna, utan ock mot Hattarna,
hvilka först länge uppskjutit frågan om konungamagten
och sedermera icke i Säkerhets-akten sökt skaffa
densamma större fördelar, och slutligen icke kraftigare
medverkat ens till de nu föreslagnas genonulrifvande. Det
var, klagade man, Hattarna, hvilka alltid tillintetgjorde
hofvets planer, år 1756 som dess öppna vedersakare
och år 1769 som dess låtsade men förrädiska vänner.
Jag är, skref Karl Schefler, jag är utom mig af harm
öfver deras trolösa uppförande 2). Prins Gustaf
inställde naturligtvis sin tillämnade segerfest, och reste
dagen efter sista omröstningen till Ekolsund. Jag
harmas, skref han till Schefler, icke så mycket
der-öfver att vi tappat konstitutions-frågan, ty._ sådan
den nu var, skulle den icke tjenat oss till någonting;

— utan fast mer der öfver, att jag måste se mitt
folk förderfvadt till den grad, att det sätter sin lycka
i villervalla, i anarki. Ni vet bäst, huru lätt det skulle

’) Danska min. br. d. 13 Jan. 1770.

2) Upsala bibi. Gust. papper. K. Scheffer till prins Gustaf
d. 4 Nov. 1709.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/41/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free