Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bindelse med åtskilliga Choiseuls vänner. Dennes
hertiginna kände sig dock häraf ingalunda
tillfredsställd, utan förklarade, att den berömde svenske
prinsen icke var någonting annat än en liten
intrigör.
I ett annat och vigtigare hänseende var
Gustafs belägenhet lika, kanske än mera kinkig. Det
i Paris då rådande s. k. fria tänkesättet framgick
i två något olika rigtningar, den ena hufvudsakligen
religiös, den andra politisk. Den förra uppenbarade
sig som likgilltighet, förakt eller t. o. m. hat mot
kyrkan och mot många dess gällande läror och bruk,
och tillika mot en mängd i samhället och
samhälls-Jifvet antagna åsigter och sedvänjor, som ansågos
hvila förnämligast på fördomar och vana. Mot sä
väl ena som andra slaget var då för tiden en häftig
strid öppnad af Frankrikes ryktbaraste skriftställare,
filosoferna, som de kallades, hvilka ock härutinnan
fingo största delen af den läsande allmänheten på
sin sida. Med denna rigtning instämde i allmänhet
prins Gustaf, och det af allt hjerta, och det var med
kännedom af sådana hans åsigter, som parliet gaf
honom namn af konung en-filosof en. — Den andra,
den politiska sidan af Pariser-boarnas frisinnighet
röjde sig i ovilja, nästan hat mot alla autokratiska
regerings-sätt och i kärlek för friare, nästan
republikanska statsskick. Prins Gustaf hyste, som
vi veta, härutinnan rakt motsatta åsigter; men dessa
vågade han ej öppet uttala, ty sådant skulle hafva
ådragit honom hat och förföljelse af det mägtiga
parti, som för tillfället förestafvade icke blott Paris,
utan nästan hela det bildade Europa, hvad man borde
tänka och tro om både händelser och personer.
Uppgiften för Gustaf blef således den, att i de
frisinnade Pariser-kretsarna så mycket möjligt
undangömma sin benägenhet för autokratiska
styrelsesätt, och deremot framhålla sin benägenhet för re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
