Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känsla blef ofta för tillfället genomvärmd och
hänförd af värman och hänförelsen i deras skildringar
af den välgörande inverkan, en frisinnad furste
skulle utöfva på folken, och af den evärdliga ära, han
skulle fästa vid sitt eget namn. I djupet af sitt hjerta
hyste dock Gustaf helt andra åsigter, och dessa
åter-togo snart sin magt. Följden af både det ena och
andra blef, att han inom dessa kretsar lät sig hyllas
som den medborgerliga frihetens riddare, men att
han samtidigt dermed sökte genom artigheter mot
Ludvig den femtonde och grefvinnan Du Barry skafta
sig medel till öfverändakastande af Sverges fria
statsskick.
Det var i synnerhet tre utmärkta fruntimmer,
med hvilka han knöt förbindelser af ofvan beskrifna
art; alla, hvar på sin plats, medelpunkter för en
umgängeskrets, lysande af rikedom och behag, af snille
och kunskaper och i synnerhet af frisinnade
tänkesätt. Främst stod grefvinnan Egmont, i sin första
ungdom utmärkt såsom drottning vid landets mest
lysande fester, men numera som drottning i dess
lärda och snillrika umgängeskretsar, varande der
om-gifven och firad af Marmontel, Mably, Rousseau m fl.
Hänförd af glödande känsla och liilig i n b i 11 n i n açs k raf t,
såg och älskade hon i prins Gustaf den person, som
skulle gifva verlden det herrliga skådespelet af en
furste, som, höjd öfver alla monarkismens fördomar
och anspråk, skulle genom ljus och frihet bereda sitt
folks lycka. En liksinnad väninna egde han i den
skarpsinniga och filosofiskt bildade grefvinnan de
Boufflers, hvilken kring sig samlade i synnerhet dem,
som beundrade och ville i Frankrike införa Englands
fria statsskick. En tredje var grefvinnan La Marek,
hvilken ledde de andäktigas parti1), sorn man kallade
dem. Af religiösa bevekelsegrunder ogillade hon då
gängse osedlighet och fritänkeri, och hyste stark
benägenhet för äldre tider och åsigter och serdeles för
’) Le partie des devots.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
