Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sJcränJcta enväldet att återinföra; och allt detta\ så
sant mig Gud hjelpe till lif och själ! I ett
åtföljande serskildt bref til! rådsherrarna, skref han:
jag har undertecknat min konunga-försäkran.
Staten kan ej ålägga mig några förbindelser mot riket
så kraftiga och så bindande som de, hvilka länge
sedan i mitt hjerta inskrifna blifvit. Dessa löften
och försäkringar allât Gustaf just i samma dagar,
han med Ludvig den femtonde, grefvinnan Du
Rarry och deras vänner rådgjorde om medel till
öfverända-kastande af 1720 års regeringsform.
Vid underrättelsen om Adolf Fredriks död
hade Gustaf, som det säges, stannat under tvänne
dagar inne i sina rum; men sedermera deltog han
återigen i Pariser-lifvets sällskaper och nöjen1),
och sökte också nu underhålla förbindelse med så
väl hofvet som frihetspartiet. Han dröjde ännu vid
pass tre veckor i Paris. Som orsak uppgafs af
somliga kärlek till nöjen och förströelser, af andra en
prins Fredrik Adolf påkommen sjukdom-), af andra
behofvet af mer tid för att hinna fullborda och
stadfästa sina vigtiga underhandlingar.
Omkring den 24 Mars lemnade han
Frankrike. Hemvägen togs öfver Zweibrücken,
Braun-schweig och Berlin. Det tyckes, som Gustaf först
ämnat undvika hvarje möte med sin morbroder,
konung Fredrik. Men denne lät förstå, att
sådant skulle synas underligt och stötande. Sinclair
inberättade ock, huru Mössorna sökte utsprida, att
Gustaf, fiendtligt stämd mot Preussen och Ryssland,
ämnade med första angripa det sednare, och att.
detta rykte förorsakade oro både i Stockholm och
’) Hamiltou säger, alt konungens boning hvimlade af besök,
och alt glädje-yttringarna från dess inre rum icke svarade mot
sorge-utstyrselii pä utanföre väntande vagnar och betjening.
2) Att detla åtminstone till en del var verkliga orsaken,
sägs af ett bref från Gustafs hof till Ekeblad, Paris d. 22 Maj
1771, befintligt bland gustavianska papperen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
