Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer fria än under dessa två fäderneslandets
hjel-tar. Måtte fördenskull vårt rike och vårt folk
blifva lika upphöjda, lika fria under vår
nuvarande store och älskade konung Gustaf.
Skriften troddes hafva blifvit före tryckningen öfversedd
af Karl Schefter1). Den ser ut, som ett af
hofpar-tiet på egen hand gjordt försök att förbereda
konun-gamagtens utvidgning till trots äfven för Hattpartiet,
mot hvilket konungahuset fortfarande hyste mycket
misstroende.
Och ej utan skäl. Under Fersens ledning
ingick det visserligen ett slags försoning med hofvet.
Sedan man numera ej behöfde frukta Lovisa
Ulrikas ingripande i styrelsen, funnos ock många
Hattar. som voro böjda för konungamagtens ökande2);
men många, kanske de llesta, önskade ännu
bibehålla det fria statsskicket. De ville derför vid
riks-dagsmanna-valen icke skaffa hofvet allt för stor
öfver-vigt; emedan en sådan kunde locka lill
envåldsför-sök. I sammanhang härmed beslöts ock, att vid den
kommande riksdagen intet angrepp skulle göras mot
nuvarande statsskick; tv, förebar man. hvarje sådant
måste misslyckas, emedan allmänheten blifvit allt för
mycket uppskrämd genom tvisterna om säkerhetsakten
1769. Men för att vinna anhängare åt sig sjelfva,
arbetade Hattarna ganska ifrigt. Man utgaf en
uppsats3), som skulle vederlägga Mössornas
anklagelseskrift mot slöserierna vid riksdagen 1769. Man er-
1 ) Danska min. br. d. 16, 19 April 1771.
2) Österr. min. br. d. 8 Mars 1771.
3) Bref om den för någon tid sedan utgifna
skriften kallad förteckning m. m. på utgifter af 1769 års riksdag
innehåller 20 sidor i qvartformat, och anför vid pass 60 punkter, i
hvilka den försvarar de utgifter, riksdagen 1769 beviljat. Vi kunna
ej slita tvisten. I några fall tyckes detta »Bref» hafva rätt i sina
påståenden; men i andra tvärtom, t. ex. då det märkligt nog
till-låter sig påstå, att läkrarnas belöning för det kongl. husets
koppympning (Se 41. 363, 364) var »i det knappaste tillskuren.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
