Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var nu sedan Karl Gustafs tid första gången
svenska folkets ombud blefvo mottagna med ett tal
af svenska konungen i egen person, och med ett tal
på deras eget språk, deras från barndomen kända och
älskade modersmål. Till denna glädje kom ytterligare
förtjusningen öfver det varma och hänförande innehållet.
Många rördes till tårar, och ständerna beslöto, att
talet skulle på svenska språket samt i finska och tyska
öfversättningar tryckas och skänkas till hvarje kyrka
i hela riket för att der till evärdeliga tider förvaras,
och att dessutom några exemplar skulle bland
allmogen i hvarje socken utdelas. Gjörwell erböd sig att
utan betalning låta i patentform trycka och åt hvarje
kyrka utdela ett dylikt exemplar1). Om detsamma
utkommo från trycket flere skrifter, som uttalade en
förtjusning så högstämd och tillika så varm, att den
ej kan betraktas som alster af lycksökande smicker,
utan som högt talande bevis på den innerliga
förtröstan och de glada förhoppningar, med hvilka en stor,
kanske största delen af svenska folket såg upp till sin
unge älskvärde konung och lyssnade till hans ord och
litade på hans löften. En bland dessa skrifter
berättade, huru en gammal man efter att hafva åhört
talet, utbrast: livad jag nu hört, skall lätta tyngden
af mina många år. Måtte jag oclc få lefva ännu
någon tid för att bevittna den nåd, som åtföljer
Gustafs spira, och den rättvisa, som åtföljer hans
regering; och måtte svenska folkets tacksamhet
svara mot den ömhet, vår store farste för oss hyser!
I en annan skrift lästes: utför, o dyre konung!
din berömliga föresats att samla strödda sinnen och
uteslutit den föregående, i hvilken kouungen talade om ständernas
rättigheter, om sin lyckönskan till deras bevakande, om sin föresats
att vara första medborgaren bland ett fritt folk, om sin önskan att
fä regera ett fritt folk, d. v. s. de ord och försäkringar, mot hvilka
hans handlingar både förut och efteråt stodo i skarp motsats.
’) Sådana funnos ock i ram uppsatta i alla Sverges kyrkor
itminstone intill 1809.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
