Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som den förra. Essen, Ridderstolpe och Frietzcky
afråd de. Den sistnämnde sade: i adelns skäl torde
befinnas någon svaghet, som stad fäster ofrälseståndens
beslut, för hvilket dessutom goda grunder möjligtvis
kunna anföras. Men alla varningar voro fåfänga,
och den 20 November afgick den nya adliga
beskickningen. Den blef dock äfven nu tillbakavisad. De
tre stånden hade redan förra gången aflåtit tämligen
snäfva svar; de nu afgifna blefvo det än mer.
Pre-sterna slutade med att en gång för alla förklara
sitt orubbliga gillande af deputationens förslag, si?t
ledsnad öfver det af adeln förorsakade dröjsmålet,
och sin önskan att de tre ståndens beslut måtte
bringas till verkställighet. Rorgrarne slutade sitt
svar med att förklara, det all ytterligare
skrift-vexling i detta af gjorda mål1) vore ett opassande
försök och tillika ett förspillande af den tid, som
till andra och vigtigare ärenden borde användas.
Rondernas svar blef ganska kort, och i slutorden
undanbad sig ståndet alla ytterligare föreställningar
i detta ämne, ty de ville ej dermed ånyo oroas.
Dessa svar blefvo den 27 November på riddarhuset
föredragna, och väckte der mycken förbittring.
Fredrik Horn utbrast: detta ser ut som en
sammansättning till adelns förkrossande. Men kunna ord
ej tala, så kunna vapensköldarna på dessa väggar
bevittna, huru våra privilegier bhfvit förvärfvade
genom värja, vetenskaper eller annan vård om
fä-derneslandet. Han ville skicka en ny och än
starkare deputation till olrälsestånden. Några häftigare
personer talade om att sammankalla ett plenum
ple-norum och att der med värja i hand afgöra tvisten.
Men Essen varnade mot allt förhastande; ty när det
gällde fädernesland och statsskick, ansåg han bästa
adelsmannen vara den, som värdigast uppfyllde
medborgarens pligt att för allmänt väl åsidosätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
