- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 42. Frihetstidens sista år och Revolutionen 1772 /
80

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det andra, och sin innerliga önskan att kunna
återställa lugn och enighet inom det söndrade
fäderneslandet. Yridare tillade han: »om ej mitt uppsåt
vore så rent, så oskyldigt och mitt hjerta så
brinnande af den ömmaste kärlek för fosterlandets
frihet och väl, skulle jag visserligen kunnat med
stillatigande af bida händelsernas utveckling och som
andra konungar, mina företrädare, invänta något
gynnande tillfälle, då jag kunde öka min magt både
på frihetens och lagens bekostnad. Men jag har
ingått med mina undersåtare en så helig
förbindelse, att jag aldrig någonsin vill glömma den
pligt, som heder och samvete mig ålägga. — —
jRiksens ständer kunna lita på min person med så
mycket större trygghet, som jag redan förut och nu
på nytt inför deras talemän försäkrar, att, nöjd
med hvad rikets ständer mig förelägga, begär jag
icke något enskildt för mig. Lycklig, om jag kan
bidraga till ständernas enighet, erbjuder jag min
person att blifva ett föreningsband mellan mina
trogna undersåtare och medborgare. Det
ankommer på dem sjelf va, om och på hvad sätt de vilja
använda mitt välmenta anbud. Allt sådant
öfver-lemnar jag ål riksens ständer, till hvilka jag beder
herr landtmarskalken och talemännen att detta mitt
yttrande inberätta». 1 talet, sådant det
ursprungligen hölls, föreslog konungen dessutom, att
talemännen skulle sammankalla ett plenum plenorum1) i
hvilket han kunde få personligen öfverlägga med alla
stånden och förena deras söndrade sinnen.
Landt-marskalken samt presternas och böndernas talemän
blefvo hänförda af konungens ord och lofvade, att
hvar till sitt stånd frambära hans förslag. Men
Se-baldt förklarade sig vara af talemansed och
grundlag förbunden att icke för sitt stånd framställa
något annat kungligt förslag än det, som vore inom

1 ) Hjärnes anteckniugar i Medic.-Räd. Liljewalchs samlingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/42/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free