Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omigen störta nordens folk i eländet och fasorna
af ett långvarigt krig. Som ett slags borgen mot
hvarje sådan fara betraktade dessa grannstater så
väl Mösspartiet som regeringsformen af 1720, och
voro derföre angelägna om bådas upprätthållande
och bestånd.
Under hela denna tid förekommer ej heller
minsta tecken till någon grannstaternas plan om
Sverges delning eller styckning, knappt någon lös
tanke ditåt. Tvärtom rådde för det mesta mellan
dessa grannar sjelfva mycken oenighet, t. ex. 1743
och 1762 mellan Danmark och Ryssland, samt 1746
och 1756—1761 mellan Preussen och Ryssland:
under hvilka brytningar än den ena, än den andra
staten sökte förbund med Sverge.
Med undantag af några mindre vexlingar, var
under åren 1733—1762 förhållandet mellan de
inrikes partierna och de utrikes magterna sådant,
det här ofvan blifvit tecknadt. — Vi återkalla nu
för vårt minne
DE FRÄMMANDE STATERNAS FÖRHÅLLANDE TILL DEN
SVENSKA KONUNGAMAGTEN OCH TILL DE SVENSKA
PARTIERNA FRÅN 1703 TILL REVOLUTIONEN 1772.
Från och med 1763 inträdde häruti en vigtig
förändring. Genom sina tillställda olyckliga krig,
det finska och det pommerska, och genom sin lika
olyckliga finans-förvaltning hade Hatt-partiet
förlorat svenska folkets förtroende och derigenom
likaledes sitt politiska inflytande. Det mägtade icke
ens fortsätta pommerska kriget, utan nödgades 1762
sluta enskild fred med Preussen och dervid
öfver-gifva sin bundsforvandt och soldgifvare Frankrike.
Händelsen medförde två vigtiga följder. Så länge
hofvet i Paris hoppades kunna genom Hattarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
