- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 42. Frihetstidens sista år och Revolutionen 1772 /
237

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tilltagsenhet, snille och förmåga, som utvecklades
af prins Gustaf, framtida innehafvaren af den
konungamagt, man ville utvidga. Uppskrämda
genom dessa företeelser, ingingo fördenskull
grannstaterna mot slutet af 1769 ett nytt och närmare
förbund om upprätthållandet af Sverges fria
statsskick[1]. Hufvudpunkten i detta förbund var, att,
om Sverge anfölle Ryssland eller ändrade 1720 års
regeringsform så, att konungen finge magt att stifta
lagar, pålägga skatter och förklara krig, då skulle
bemälte grannstater uppträda der emot, och Preussen
vara förbundet att på Rysslands uppmaning
angripa svenska Pommern.
Troligtvis har denna
grannstaternas sinnesstämning och förbund bidragit till
utgången af 1769 års riksdag och till
misslyckandet af då gjorda försök till konungamagtens
utvidgning. Nya utsigter dertill öppnades likväl
inom kort, näml. när Adolf Fredrik dog, och den
unge och tilltagsne Gustaf uppsteg på tronen.
Från 1768 voro dennes magtlystna planer nogsamt
kända, och att han just nu och i Paris sökte till
deras genomförande skaffa sig hjelpmedel, kunde
ej heller blifva för diplomaterna någon hemlighet.
Att han, hvad grannstaterna beträffade, skulle
genast använda sin nyvunna magt till
återuppväckande af ett nordiskt krig, till denna farhåga
saknades ej heller vigtiga skäl. Man kände svenska
folkets brinnande hat mot Ryssland. Man kände
ock svenska konungahusets gamla och djupa hat
mot det danska, och tillika Gustafs egna i Norrge
bedrifna stämplingar. Sommaren 1772 var han
verkligen betänkt på ett infall i nämnde land.
Norrmännen, skref han[2], trötta vid Danmarks ok, kasta


[1] 41. 104—106, samt 348—356, hvarest omständligare
beskrifvas de olyckor, förbundet med Frankrike hade nu i 100 år
ådragit Sverge.
[2] Upsala bibl. Gustafvianska papperen. En konungens
egenhändiga uppsats, skrifven i början af Augusti 1772.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/42/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free