- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 42. Frihetstidens sista år och Revolutionen 1772 /
244

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Ryssland verkande skäl, äfven andra, som för
honom enskildt voro af stor vigt. Ett sådant
bestod deri, att i händelse af krig skulle troligen
både Frankrike och Österrike uppträda på Sverges
sida. Ett annat var det missnöje, hvarmed
allmänna tänkesättet otvifvelaktigt skulle betrakta
hvarje hans angrepp mot en systerson, och en så
berömd och firad systerson; — ett tredje, att han
till sådant angrepp icke hade ringaste lagliga skäl.
Han förebar väl sin förbindelse med och sitt löfte
åt rysska kejsarinnan, och att han var af sin heder
förpligtad detsamma uppfylla.
Men detta var
blott ett svepskäl, en dikt. Ordalagen i deras år
1769 afslutade förbund voro, som vi minnas, att,
i fall Sverge angrepe Ryssland eller gåfve
konungen magt att stifta lagar, pålägga skatter och
förklara krig,
då skulle Preussen vara förbundet att
på Rysslands begäran infalla i svenska Pommern.
Men nu hade Gustaf hvarken angripit Ryssland, ej
heller vid revolutionen tillegnat sig någon bland
ofvan uppräknade envålds-rättigheter. Katarina var
således icke berättigad att fordra, och Fredrik ej
heller förpligtad att göra detta infall[1]. Hvad han
derom skref till Stockholm, var blott dikt; ty
Katarina hade icke anmodat honom företaga något
dylikt infall; och ehuru han talade om sitt myckna
bemödande att henne lugna, befinnes det, att just
han sjelf var den, som visade mot revolutionen
det mest fiendtliga tänkesättet.

Konung Fredriks uppförande vid detta tillfälle
är svårt att nöjaktigt förklara. Måhända funnos
dertill flere gemensamt verkande orsaker; —
beräkningen, att Sverge under det fria statsskicket
skulle vara mindre att frukta och lättare att
plundra; — farhågan för en stark svensk


[1] Detta förhållande blef också af Gustaf med både klarhet
och kraft framhållet för hofvet i Berlin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/42/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free