Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigs-skådeplatsen[1]. Han utgaf väl denna färd
som en sin Eriksgata. Men hvarken tillfälle,
årstid eller resans brådska och tarflighet svarade mot
uppgiften, hvarföre ock något hvar tog för afgjordt,
det egentliga afsigten var att i egen person leda
och lifva rörelserna. Det såg ut. som skulle kriget
snart utbrista.
Genom dessa åtgerder återuppretade Gustaf
ånyo den storm, som höll på att lägga sig.
Europas statsmän ansågo naturligtvis bemälte
krigsrustning stå i sammanhang med Gustafs tillförene
bedrifna stämplingar inom Norrge och betraktade
både det ena och andra såsom ovedersägliga
bekräftelser på deras ofta uttalade farhåga; nämligen
att utvidgning af Sverges konungamagt skulle
medföra återupptagande af Sverges krigspolitik.
Gustaf förklarade väl sina åtgerder vara blott
försvarsanstalter mot Danmarks rustningar i Norrge; men
hofvet i Köpenhamn förklarade dessa sednare vara
blott försvars-anstalter mot Gustafs kända afsigter
på och förehafda stämplingar inom samma land.
Denna sednare tolkning blef af de flesta antagen;
emedan det tycktes otroligt, att Danmark skulle
på egen hand angripa Sverge. Derjemnte var
Gustafs rustning så stark, att den ej gerna kunde
vara ämnad blott till försvar; häldst utsigterna
blifvit just då så fredliga, att intet försvar tycktes
behöfligt[2]. Dessa företeelser återupplifvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
