Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördenskull oviljan mot hans revolution och tankarna på
återinförandet af 1720 års regerings-form. Häraf
föranleddes nya skriftvexlingar och tvister. Denna
gång var det Ryssland, som visade mesta
missnöjet. I Petersburg trodde man sig förvissad om,
att Gustaf åsyftade eröfringar i Norrge, och man
påstod, att han utom de förra stämplingarna hade
just nu låtit en kammarherre Löwenhielm
derstädes drifva hemliga underhandlingar[1].
Kejsarinnan Katarina förklarade sig derför vilja
uppträda till Danmarks försvar, i fall så behöfdes[2].
Äfven sedan Gustaf försonat sig med Danmark,
vidhöll hon numera sina misstankar och sin ovilja ;
ty, hette det, konungen i Sverge har nu skaffat sig
magt att kunna skyndsamt och djerft verkställa
allt, hvad han vill[3], och hvad han ville, det hade
nu, tyckte man, tåget mot Norrge tillräckligen
ådagalaggt. Vid rysska hofvet talades derföre om
nödvändigheten af att trygga Nordens lugn genom
återinförandet af 1720 års regeringsform; likaså
om det gynnande tillfället att låta 40,000 ryssar
borttaga Finnland; och t. o. m. om den större
rättighet till svenska tronen, som ättlingarna af den
äldre holstein-gottorpska grenen, d. v. s. storfursten
Paul, egde framför den yngre, d. v. s. Gustaf, som
nu densamma innehade; så uppbragt, så ifrigt var
denna gång Ryssland. Just nu, och när det
verkligen lutade till krig, visade Preussen deremot mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
