- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 42. Frihetstidens sista år och Revolutionen 1772 /
276

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nöjen, som förefunnos, blefvo alldeles öfverröstade
och nedtystade af det ojemnförligt starkare jublet.

Bland missnöjen med revolutionen eller med dess
följder må här anföras ett par uppträden, som likväl
höra till konungens enskilda lif och omgifniug.
Hans drottning, som vistades på Ekolsund, blef vid
den stora nyheten mycket bestört och omtalade
under fårar, huru hon kände konungens ovilja mot
hennes person, och huru hon fruktade att efter
denna hans framgång blifva utan skonsamhet
förödmjukad, kanske förskjuten. När konungen kort
derefter kom till Ekolsund, glad och stolt öfver sin
lysande bragd, mottog hon segraren med kanske än
större förlägenhet än vanligt. Hon bara neg ocli
teg, hette det, och tyckes knappt hafva yttrat ett.
enda ord af glädje eller beundran, hvilket beteende
än mer ökade konungens köld. Någon tid derefter
hördes ock lösa rykten om skiljsmessa*); men
snart återinträdde den förra lugna likgi 11 tigheten.
Något, liknande inträffade med Lovisa Ulrika.
Hennes först uttalade förtjusning öfver revolutionen
af-kyldes inom kort. Hemkommen till Stockholm,
förklarade hon sig snart finna hofvet genom
smicker, stolthet och öfverflödig betjening alldeles
för-ändradt, och att hon derföre ämnade som snäckan
krypa tillbaka inom sitt skal. Men, som sagdt är,
de röster, hvilka inom fäderneslandet vågade öppet
ogilla revolutionen, voro ganska få och ganska
svaga, knappt förnimbara under det högstämda
jublet.

Mellan revolutionens bestämda anhängare och
bestämda motståndare fanns ett medelparti, icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/42/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free