Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tygellöshet. De gjorde det också i hopp, att
Gustaf med sitt snille och sin stora förmåga skulle
bereda fäderneslandet en ljus och lycklig
framtid. Men när denna förhoppning tycktes slå
fel, och när konungens regerings-åtgerder började
blifva betänkliga, då var det märkligt nog just
högra centerns mest framstående man, Axel
Fersen, som i nära förbund med venstra sidans
ledare Frietzcky uppträdde till försvar för
fäderne-landets frihet och välfärd.
Utlandets omdömen öfver revolutionen och dess
grundsatser blefvo naturligtvis på de flesta ställen
förestafvade af Michelessis skrift, af Gustafs trontal
den 21 Augusti och af hans sändebud vid de
främmande hofven och derjemnte af den ovilja mot fria
författningar, följaktligen ock mot svenska
frihetstiden, som de flesta hof i egenskap af hof sjelfva hysa.
Äfven många bland utlandets frisinnade författare
voro missledda genom det ensidiga sätt, hvarpå
konungens parti vanställt nämnde frihetstid, och
instämde följaktligen också de i jublet öfver 1772
års revolution.
Men under dessa allmänna och högljudda
lof-sånger hördes dock äfven i utlandet åtskilliga
ogillande röster. Ehuru konungen och Creutz sökt
för de frisinnade vännerna och väninnorna i Paris
så mycket möjligt framställa frihets-tiden i den
mörkaste och revolutionen i den ljusaste dager,
tyckte dock vid närmare besinnande mången bland
dem, att konungens nya regeringsform allt för nära
gränsade till envälde. Sverges fria statsskick af
1720 hade ock bland utlandets tänkare haft många
beundrare. Voltaire i sin hänförande sång till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
