- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
20

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blef nämligen Lovisa Ulrika mer och mer orolig,
mer och mer missnöjd med sin belägenhet, med
sin son Gustaf och med svenskarna i allmänhet.
Hon började längta till barndomshemmet, till
Berlin, dit ock brodern konung Fredrik säges hafva
med vänskapsfulla bref henne inbjudit. Hösten
1771 reste hon också dit, och blef med stora
högtidligheter och mycken välvilja mottagen och
behandlad. Hofvet visade henne skyldig uppmärksamhet,
och akademier och lärda egnade henne sina
hyllningar, hvarföre hon ock var till en början mycket
förtjust. Det goda förhållandet ändrades dock
inom kort, och, som man sade, till följe af hennes
eget uppförande. Man märkte ock, att konung Fredrik
började undvika hvarje förtroligare umgänge, och
att deras samtal ofta urartade till lifliga tvister;
i synnerhet när, som ej sällan hände, Lovisa
Ulrika talade illa om Sverge och svenskarna, hvilka
hennes broder då tog i försvar. Det hände
slutligen, att han på hela veckor icke såg henne någon
enda eånir. -Månea andra drogo sie då likaledes

O O o o

tillbaka från hennes person och från hennes mer och
mer öfvergifna mottagningsrum. Sådant inverkade
på lynnet. Hon blef nedslagen och förklarade
sig stundom ledsen vid lifvet. Berlin hade ej för
henne blifvit, hvad hon väntat, och det såg ut,
som också Berlin började tröttna vid henne. Att
återvända till Sverge, till som hon tyckte de
uppstudsiga och oroliga svenskarna och den
otacksamme Gustaf, detta kändes dock än svårare, och
när i Augusti 1772 hemresan likväl måste
anträdas, skref hon till Gustaf: jag lemnar nu denna
sälla vistelseort för att återvända till helvetet.
Konung Fredriks bref rörande revolutionen 1772
och hans bemödanden att förekomma utbrottet af
ett allmänt nordiskt krig hafva vi redan omtalat1),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:51:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/43/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free