- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
42

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

orden: constanter et sincere]); men det var just
dessa egenskaper, han saknade; ihärdigheten, han
var dertill för liflig, för lättrörlig, för ombytlig;

— och upprigtiglieten, han var dertill för svag,
för lättsinnig, för karakterslös. Han saknade
förmågan att efter noggrann pröfning skarpt, bestämdt
och en gång för alla sätta sig ett visst mål före,
och kunde fördenskull hvarken med följdrigtig
ihärdighet ej heller med öfvertygelsens mod något
sådant eftersträfva. Det blef ofta för hans blickar
undanskymd! eller undanträngdt genom
ingifvel-serna af en liflig inbillningskraft, en ögonblicklig
känsla, en tillfällig och personlig beräkning. Sin
republikanism, eller rättare sagdt, sin
konstitutiona-lism i allmänhet trogen, var han deremot i andra
och ganska vigtiga fall mycket föränderlig. År
1747 hjeipte han Lovisa Ulrika att afsluta
förbundet med Preussen, hvilket retade Danmark och
Ryssland. Uppskrämd deraf, genomdref han 1749
och 1750 försoningen med danska hofvet och
för-lofningen med danska prinsessan, hvilka åtgerder
retade svenska konungahuset. A ena sidan
smickrade han Lovisa Ulrikas person och stolthet,
men motarbetade å den andra hennes
magtutvidg-ningsplaner. En tid var han anhängare af
prohibitiv- och en annan af frihandelslärorna. År 1738
eggade han till krig och yttrade sig med förakt
om det nesliga stillasittandet; men år 1749 talade han
för fredliga och alldeles motsatta åsigter.
Olyckligt var, att han saknade också en annan slags
ihärdighet, nämligen det stränga arbetets. Det
hette väl, att han som ung ämbetsman blifvit af
Sven Lagerberg hållen till trägen och ordnad
sysselsättning. Men den vanan, om den någongång
verkligen förefanns, blef aldrig hans andra natur,
utan undanträngdes snart af medfödd obenägenhet

l) Ihärdigt och upprigtigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:51:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/43/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free