- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
78

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under striden mellan konungaparet och
rådkammaren 1751—1755 stod han ock pä det förras
sida och deltog till och med i revolutions-planerna
1756; men lyckades i tid draga sig tillbaka. Också
efter nämnde brytning var han i flere år anhängare
af hofvet och motståndare till Hattarna; detta
sed-nare också af fosterländsk förbittring; öfver det
olagligt började och olyckligt förda pommerska
kriget. Till straff* för dessa tänkesätt blef han ock
af samma parti år 1761 från riksrådsförslag
utesluten. Men småningom inträdde en betydlig
förändring. Rudbeck kunde ej gilla de våldsamma
och besynnerliga revolutionsplaner, Lovisa Ulrika
oupphörligen lörehade, och det blef honom mer
och mer klart, att en ökad konungamagt skulle
genom henne lända Sverge till förderf. Mycket

O v. ’ «.

verkade ock den bekantskap, den vänskap, han
omkring 1757 knöt med Nordencrantz, till följe af
hvilken han mer och mer fördes till de half- eller
hel-republikanska åsigter, som hyllades af denne
och af många då tidens utmärkta skriftställare.
Lovisa Ulrika harmades öfver förändringen, men
inägtade ej densamma förekomma. Rudbeck gick
helt och hållet öfver till de nu sjelfständigt
uppträdande Mössorna och blef af dem vald till
landt-marskalk vid reduktions-riksdagen 1765 och bidrog
hufvudsakligen till genomdrifvandet af de kraftfulla
sparsamhets-åtgerder, som då beslötos. Hög och
högstämd var ock den förtjusning och likaså de
förhoppningar, som denna partiomhvälfning
förorsakade hos icke blott Mössorna utan i synnerhet
inom ofrälsestånden. I ett skaldestycke, benämndt
det Borgerliga ädelmodet, hette det :

Kär det i själen lieligt lågar,

Man allt för fosterlandet vågar;

Man älskar det, men icke sig, o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:51:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/43/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free