- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
98

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riksråd. Slutligen blef han likväl dertill
utnämnd. Han visade dock fortfarande mot hofvet
samma ogena sinnelag. En gäng ville Stockholms
borgerskap inbjuda Lovisa Ulrika till en vid
Karlberg anställd mönstring. Lantingshausen sökte
hindra förslaget och, när detta icke lyckades, reste
han till landet och bevistade ej högtidligheten1).
Det tvckes verkligen, som en hög grad af ömse-

v C* U C/

sidig ovilja herrskat mellan honom och
konunga-paret.

Till följe af sin förbindelse med Hattpartiet
deltog han dock 1768 i de Hof-Hattförbundets
åt-gerder, som framtvingade reaktions-riksdagen 1769.

Lantingshausen var en herre af stark
kroppsbyggnad, reslig växt, ståtlig hållning och vackert
utseende, och derjemnte till lynne och uppförande
behaglig, saktmodig och likväl bestämd, och som
enskild person sedlig, allvarlig och lifvad af sann
gudsfruktan. Själsgåfvorna voro ringa i fråga om
snille och inbillningskraft, men stora med hänsyn
till lugnt, klart och pålitligt omdöme. Som duglig
ämbetsman har han haft få sina likar.

Frampå 1760 talet började han lida af
sjuklighet, serdeles af svindel och slappadt minne, och
sökte derföre småningom draga sig tillbaka2).
Svagheten tilltog år efter år och han afled den 6 Dec.
1769.

Begrafningen hade sina märkvärdiga
uppträden. Iionungaparet bevistade den icke, utan
åskådade från enskild mans fenster det stora
liktåget3); men hvarhäldst detta tågade fram, hördes
från de omgifvande folkhoparna uttryck af kärlek
och välsignelse.

O

’) Preuss. min. bref, 6 Juli 1764.

2) Rådsprot., Jan. 1767.

3) Prins Gustaf säges hafva dock in cosnito varit i kyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:51:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/43/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free