- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
164

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Braunschweig bekostade tryckningen af några bland

t— •/ C

de digra böckerna. Swedenborg fick äfven mottaga
från Wolf, tidehvarfvets ryktbaraste filosof,
smickrande bref och från Uppsala vetenskaps-societet
och från Stockholms och Petersburgs
vetenskapsakademier kallelsebref till ledamotskap. Han åtnjöt
äfven den utmärkelsen, att påfven förböd hans verk.
såsom innehållande kätterska åsigter om verldens
skapelse.

J ungdomstiden sysselsatte sig Swedenborg dä

O v O O

och da ined skaldskap. Men att han för detsamma
eller för någon bland de sköna konsterna,
tonsättarens, målarens, bildhuggarens, hyst någon
lifligare kärlek, derpå finnes oss veterligen intet
enda bevis. Han fäste sig i stället mer och mer
uteslutande vid dels filosofiska dels
naturvetenskapliga ämnen.

I afseende på dessa sistnämnde förekomma
två besynnerliga, nästan oförklarliga företeelser;
nämligen, att han med köld, med åsidosättande

o 7 7

likgilltigket, behandlade den tidens två största
vetenskapliga upptakter, Newtons och Linnés.
Redan 1687 och således ett år före Swedenborgs
födelse, hade engelsmannen Newton framlaggt sin
verldsbekanta och verldsberömda gravitationslära,
hvilken vetenskapen sedermera antagit som
förklaringsgrund för himlakropparnas rörelse. Swedenborg,
hvilken efter 1710 ofta och länge vistades i
England, kunde omöjligen vara okunnig om denna
dåtidens mest ryktbara vetenskapliga upptäkt, häldst
den egde rum inom det område, som utgjorde ett
bland fälten för hans egna forskningar. Och likväl
har han högst sällan omtalat Newton; och sin egen
teori om himlakropparnas rörelser har han grundat,
icke på dennes gravitationslagar, utan för det mesta
pä Cartesii redan då förkastade hvirfvel-lära.

Sak samma med Linné. Om denne sin
samtidige landsmans verldsbekanta upptäkt har Swe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:51:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/43/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free