Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terhet — och lättfattlig het1). Kant deremot har
kallat det vidlyftiga korrespondens-verket åtta
qvarthand fulla af galenskaper. C. C. J. Bunsen
har satt det djupt under Böhmes arbete och
be-skrifvit det såsom den mest förvridna och djerfva2)
bland alla mystiska bibelförklaringar, och
Wiesel-gren har kallat den en dårliusmessig bibeltolkning z).
SWEDENBORGS RELIGIONS LÄR A.
Det var på ofvannämnda uppenbarelser och
korrespondenslära. som Swedenborg påstod sig hafva
grundat den religion, han förkunnade. Yi skola
nu taga äfven denna i betraktande.
Den Öfverensstämde i mycket med lutherska
trosbekännelsen, dock med undantag af flere
vigtiga punkter, bland hvilka vi anföra några de
förnämsta. Enligt livad nämndt är, antog han bibeln
som en gudomlig uppenbarelse, men icke blott till
dess bokstafliga innehåll utan äfven och vida mer
till följe af dess så kallade inre korrespondenser. Åt
några bland dess skrifter, nämligen Esthers. Ruths,
O o
Jobs och Krönike-böckerna, Salomos ordspråk,
Predikare och Höga Yisa, Apostlagerningarna och alja
Epistlarna tillerkände han dock mindre värde. Ät
Uppenbarelseboken deremot ett så mycket större,
nämligen såsom en profetia om det nya Jerusalem.
O i »
Swedenborg skulle upprätta, och hvilket han trodde
förebådad t genom Uppenbarelsebokens ord: Si jag
gör all ting ny. — Han medgaf väl olika
verkningssätt inom Grudomsväsendet, men förkastade
läran om tre personer i Gudomen och påstod, att
den var stridande mot både bibel och förnuft, ty
det fanns blott en enda Gud4). Med den Heliga
Siare och Skalder, 1. 45.
2) Verkehrteste und anmassendste. 1. CXC, tr. 1858.
3) Bedlamitisk hermeneutik. Sverges Sköna Literatur, 1. 448.
4) Enligt C. F. Bauers Dogmengeschichte, s. 370. bar
Swedenborg kallat trefaldighetäläran en satanisk lära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
